Bohus fästning hotas av ras – 141 brister kräver åtgärder

AI-genererad illustration

Lokalt Väst

Bohus fästning hotas av ras – 141 brister kräver åtgärder

Av RedaktionenPublicerad: 2 sep 11:383 min

Riksantikvarieämbetets tillsyn av Bohus fästning i Kungälv har resulterat i 141 punkter som behöver åtgärdas, varav flera bedöms som akuta. Myndigheten varnar för att kulturhistoriska värden helt eller delvis kan förstöras om Statens fastighetsverk inte inleder underhåll inom kort. Kommunstyrelsens ordförande Jesper Eneroth (S) beskriver beskedet som att staten har misskött fästningen och att det finns risk för ras.

Kungälvs kommun skickade den 27 april 2026 en hemställan till regeringen om situationen och krävde att Statens fastighetsverk, som äger anläggningen, skulle inleda nödvändiga arbeten. Kommunen beslutade samtidigt att uppmärksamma berörd tillsynsmyndighet på att kommunen ansåg att gällande bestämmelser för Bohus fästning och Fästningsholmen inte följdes. Enligt kommunens hemställan bedömer Statens fastighetsverk att en fullständig upprustning kräver omkring 500 miljoner kronor och därefter ett årligt underhåll på 2–4 miljoner kronor.

Statens fastighetsverk uppger att myndigheten delar Riksantikvarieämbetets bedömning av underhållsbehovet, men att tillgängliga medel inte räcker. Fastighetschef Johan Staberg i Göteborg framhåller att behovet av finansiering gäller oavsett vilken regering som sitter vid makten. Jesper Eneroth riktar också kritik mot både den nuvarande och den tidigare regeringen.

Under perioden 2024–2026 har Bohus fästning tilldelats 30 miljoner kronor inom statens förstärkta satsning på bidragsfastigheter. Statens fastighetsverk uppgav 2024 att ett mindre ras på fästningen hade reparerats. Under 2026 renoveras även bastionen Nedre platt genom bland annat omfogning, borttagning av växtlighet, byte av äldre betongfogar mot kalkbruk och åtgärder mot vatteninträngning och frostsprängning.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman uppgav den 4 mars 2026 att de förstärkta anslagen hade gjort det möjligt att påbörja upprustning och lagning av murverk på Bohus fästning. I ett riksdagssvar den 6 maj uppgav han att anslaget till Statens fastighetsverks bidragsfastigheter hade ökats med 250 miljoner kronor för 2026 jämfört med 2023 och med sammanlagt 530 miljoner kronor under perioden 2024–2026. Statens fastighetsverk uppger att anslaget till bidragsfastigheterna är 515 miljoner kronor 2026, men att det enligt nuvarande planering kan minska till omkring 265 miljoner kronor 2027.

Riksrevisionen konstaterade i november 2025 att Statens fastighetsverk förvaltade 1 019 byggnader inom kategorin bidragsfastigheter och att hyresintäkterna i genomsnitt bara täckte 15–25 procent av kostnaderna. Granskningen visade också att skillnaden mellan uppskattat underhållsbehov och budgeterade medel under den föregående tioårsperioden ofta hade överstigit 100 procent. Riksrevisionen rekommenderade regeringen att utreda en långsiktig finansieringslösning.

Regeringen meddelade den 10 mars 2026 att den delade uppfattningen att styrningen av Statens fastighetsverk behövde förändras, men hänvisade samtidigt till redan genomförda finansieringsåtgärder, däribland den tillfälliga förstärkningen med totalt 530 miljoner kronor under 2024–2026. Finansdepartementet uppgav den 22 maj att Kungälvs kommuns hemställan om finansiering för Bohus fästning fortfarande bereddes och analyserades.

Bohus fästning har stått sedan 1308, klarat 14 belägringar utan att falla och räknas till Skandinaviens mest betydande fästningsanläggningar. Den har också använts i film- och tv-produktioner, bland annat som Mattisborgen i den nya versionen av Ronja Rövardotter. Trots underhållsproblemen fortsätter besöksverksamheten. Under september 2026 är fästningen enligt verksamhetens uppgifter öppen tisdag till söndag klockan 11–15, och publika arrangemang som Nordiska Väsen i oktober samt Jul på Bohus fästning från slutet av november finns fortsatt planerade.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk, med faktabaserade redogörelser och tydliga källhänvisningar till myndigheter, politiker och officiella dokument. Inga egna slutsatser, spekulationer eller laddade ord från journalistens sida förekommer. Beskrivningar av situationens allvar, såsom "akuta" brister eller varningar om förstörda kulturhistoriska värden, härleds klart till Riksantikvarieämbetet och andra källor. Politiska uttalanden och kritik markeras som återgivna citat eller källhänvisningar, vilket är korrekt och påverkar inte bedömningen negativt. De historiska och faktamässiga beskrivningarna är neutrala och sakliga. Viss förstärkning som "Skandinaviens mest betydande fästningsanläggningar" är en allmänt vedertagen beskrivning och inte uttryckt i journalistisk värderande ton. Sammantaget håller texten en hög neutralitet och oberoende i skrivsättet, med endast små avvikelser som ändå inte kan ses som journalistiska värderingar eller vinklingar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhäver vikten av ett starkt statligt ansvar och adekvat finansiering för att bevara kulturarvet, med kritik mot att staten inte prioriterar underhållet av offentliga fastigheter. Kommunens Socialdemokratiska ledare är en huvudkritiker och det finns fokus på statliga myndigheters ansvar och behovet av ökat offentligt underhåll. Detta gynnar i första hand en vänsterorienterad syn på stark offentlig sektor och statligt ansvar, även om artikeln inkluderar information från regeringssidan, vilket ger en viss centristisk balans.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden skapar en bild av ett statligt försummande av en viktig kulturarvplats där staten, specifikt Statens fastighetsverk, framstår som ansvarig för bristerna och underhållet. Kommunen och Riksantikvarieämbetet framställs som varningsinstanser och försöker driva på för lösningar, medan staten och regeringen framhålls som otillräckligt finansierande.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat med officiella uttalanden från myndigheter och politiker. Ordval såsom 'misskött', 'akuta', 'risk för ras' förstärker problemets allvar och pekar på kritik mot statliga instanser och dess budgethantering.

Källbalans:
Myndigheter såsom Riksantikvarieämbetet, Statens fastighetsverk och Riksrevisionen samt politiker från kommunen (Socialdemokraterna) och regeringen (finansmarknadsministern från högerparti) ges utrymme. Kritiken från kommunen och myndigheter pekar på brister hos staten, medan regeringen försvarar sina satsningar. Det finns dock tydlig underrepresentation av opposition eller privata aktörer.

Utelämnanden och kontext:
Saknar bredare diskussion om privata lösningar, marknadens roll eller alternativa finansieringsmodeller, liksom fler politiska röster, särskilt oppositionspartier utanför Socialdemokraterna och regeringen. Det finns inget diskuterat ansvar på lokal nivå utöver kommunens klagomål. Fler kulturekonomiska perspektiv eller alternativ användning saknas.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.