Nina Larsson vill skärpa lagen mot hedersförtryck

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) vill se skärpt lagstiftning för personer som hjälper andra att upprätthålla hedersförtryck. Bakgrunden är en granskning av Arbetsförmedlingens tjänst Rusta och matcha, där fler än 50 jobbcoacher uppges ha varit beredda att bland annat dölja svartarbete eller frånvaro och medverka till att hedersnormer upprätthålls.

Nina Larsson beskriver hedersförtryck som ett omfattande samhällsproblem och anser att det är särskilt allvarligt när yrkesverksamma personer medverkar till kontroll och förtryck. I granskningen framkom bland annat att jobbförmedlare var villiga att låta män kontrollera sina fruar. Jämställdhetsministern anser därför att lagstiftningen behöver ses över för att det lättare ska gå att döma personer för medhjälp till hedersförtryck.

Sveriges Radio uppgav att granskningen omfattade 100 företag och att mer än hälften var beredda att lämna felaktiga uppgifter om deltagares närvaro. Sveriges Radio uppgav även att Rusta och matcha hade kostat staten mer än sju miljarder kronor. Efter granskningen meddelade arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att Liberalerna vill avskaffa Rusta och matcha och återta kontrollen över stödet till de arbetssökande som berörs.

Arbetsförmedlingen uppger att Rusta och matcha infördes i sin nuvarande form i april 2023 och ersatte Kundval Rusta och matcha. Enligt myndigheten ska deltagarna normalt ha individuella möten med sin handledare varannan vecka och minst ett fysiskt möte hos leverantören var fjärde vecka. Arbetsförmedlingen uppger också att kostnaden per genomsnittlig deltagare därefter har minskat med omkring en tiondel och att ersättningsmodellen har ändrats för att stärka incitamenten till varaktiga resultat.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, konstaterade i en effektutvärdering från 2024 att Rusta och matcha var dyrare än jämförbara insatser men i huvudsak inte gav bättre resultat när det gällde löneinkomster, varaktig sysselsättning eller utbildning. I en separat kartläggning uppgav IFAU att omkring en tredjedel av deltagarna inte träffade sina privata handledare så ofta som regelverket föreskrev.

Svenskt Näringsliv riktade i en replikering som publicerades i april 2026 metodkritik mot den tidigare IFAU-utvärderingen. Organisationen uppgav att omkring 55 procent av de arbetssökande som randomiserades till Rusta och matcha följde den behandling de hade tilldelats och ifrågasatte därför hur effekterna hade skattats.

Nina Larsson uppger samtidigt att regeringen efter fyra år fortfarande inte har lyckats komma åt hedersförtrycket i alla delar av samhället. Regeringen presenterade i juni 2026 Sveriges första särskilda handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2026–2028. Planen omfattar bland annat förebyggande arbete, upptäckt, stöd och skydd samt brottsbekämpning.

Regeringen beslutade dessutom i augusti 2026 om en utredning som ska analysera en särskild funktion med hedersombud för att hjälpa utsatta personer att hitta rätt bland samhällets stödinsatser. Bland andra åtgärder som Nina Larsson lyfter finns kriminaliseringen av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp, som trädde i kraft den 1 december 2025.

Riksdagen beslutade den 26 maj 2026 att förbjuda kusinäktenskap och vissa andra äktenskap mellan nära släktingar. Lagändringarna började gälla den 1 juli 2026 och syftar bland annat till att motverka hedersrelaterat förtryck och påtryckningar i samband med äktenskap.