Natoallierade stoppade rysk undervattensoperation nära Svalbard

Ryska specialubåtar genomförde i våras en hemlig övning nära Svalbard där ett nytt vapen mot undervattenskablar simulerades. Två tjänstemän med insyn uppgav att vapnet var avsett att kunna slå ut viktig undervattensinfrastruktur utan att lämna tydliga spår. Inga kablar skadades innan Norge, Storbritannien och USA ingrep och de ryska fartygen senare lämnade området.

De ryska specialfarkosterna tillhörde GUGI, Rysslands huvuddirektorat för djuphavsforskning, som ansvarar för militära operationer på stora havsdjup och kring undervattensinfrastruktur. Storbritanniens försvarsminister John Healey uppgav den 9 april att den ryska styrkan bestod av en attackubåt av Akula-klass och två specialubåtar från GUGI. Enligt John Healey pågick den allierade insatsen i mer än en månad och omfattade omkring 500 brittiska militärer, mer än 450 flygtimmar och flera tusen nautiska mil med en brittisk fregatt.

Storbritannien uppgav den 16 april vid OSSE att en brittisk örlogsfarkost och RAF:s P-8-övervakningsflyg tillsammans med allierade följde de ryska ubåtarna dygnet runt, varefter Akula-ubåten återvände till Ryssland. US Naval Institute uppgav att Storbritannien använde fregatten HMS St Albans, tankfartyget RFA Tidespring, Merlin-helikoptrar och P-8 Poseidon-flygplan samt fällde sonarbojar för att följa verksamheten.

Norges försvarsminister Tore O. Sandvik bekräftade den 9 april att Ryssland under de föregående veckorna hade bedrivit verksamhet i och nära norska och brittiska havsområden. Tore O. Sandvik uppgav samtidigt att Norge samarbetade med Storbritannien och andra allierade för att skydda kritisk undervattensinfrastruktur. När Storbritannien och Norge först offentliggjorde insatsen framgick inte att ett nytt vapen hade upptäckts, var operationen hade ägt rum eller att USA deltog.

Svalbard är kopplat till det norska fastlandet genom två separata fiberkablar som enligt Space Norway används av bland annat invånare, myndigheter, näringsliv och satellitstationen SvalSat. Kablarna är omkring 1 400 kilometer långa, togs i drift i januari 2004 och har en beräknad teknisk livslängd till slutet av 2028. En av kablarna skadades i januari 2022 utan att tjänsterna slogs ut och var färdigreparerad i juni 2023.

Norges rymdmyndighet uppger att SvalSat är världens största markstation för satelliter i polär omloppsbana och fungerar som en central markstation för bland annat de europeiska satellitprogrammen Galileo och Copernicus. Nato lanserade i februari 2026 Arctic Sentry under Joint Force Command Norfolk för att samla och förstärka alliansens militära övervakning och verksamhet i Arktis och Nordatlanten. Nato meddelade i juni att Task Force X-Arctic ska använda nätverk av obemannade luft-, yt- och undervattenssystem för uthållig övervakning i området, med en fullskalig demonstration planerad till sommaren 2027.