Lärare kräver mindre klasser efter Pisa-raset

Svenska lärare på Johan Skytteskolan i Älvsjö pekar ut mindre elevgrupper och fler lärare som de viktigaste åtgärderna efter de svaga svenska resultaten i Pisa 2025. Svenskläraren Marika Andersson anser att högstadieklasser bör bestå av högst 25 elever. Hon beskriver skillnaden mellan 25 och 30 elever som stor när det gäller möjligheten att hjälpa varje elev, arbetsron och ljudnivån i klassrummet.

OECD redovisar att 66 procent av de svenska 15-åringarna nådde minst grundläggande nivå 2 i matematik i Pisa 2025. Motsvarande andel var 69 procent i läsning och 74 procent i naturvetenskap. Sedan 2015 har andelen lågpresterande elever ökat med 13 procentenheter i både matematik och läsning och med fyra procentenheter i naturvetenskap. SVT redovisar att nedgången i läsförståelse och matematik motsvarar kunskapsförluster på upp till ett läsår.

Marika Andersson, som undervisar i svenska, spanska och engelska, bedömer att mindre grupper skulle ge lärarna bättre möjligheter att hjälpa elever som inte når målen och samtidigt skapa lugnare klassrum och en bättre arbetssituation. Även Johanna Boberg, lärare i svenska och SO, anser att fler lärare och mindre klasser är den viktigaste förändringen eftersom det skulle ge mer tid att se och bekräfta varje elev. Hon bedömer att grupper på omkring 25 elever även skulle underlätta arbetet med studiero och möjligheten att få fler elever godkända.

Flera partier har efter Pisa-resultatet lyft fram olika vallöften för skolan. Moderaterna och Kristdemokraterna vill införa ordningsbetyg, men lärarna på Johan Skytteskolan som tillfrågades var negativa till förslaget. Marika Andersson anser att betyg ska avse kunskaper och inte ordning. SO-läraren Jonathan Westny bedömer att skolan behöver ordning och reda, men anser att detta bör uppnås genom relationen mellan lärare och elev och genom stöd som hjälper eleverna att klara undervisningen.

Liberalerna går till val 2026 med ett förslag om högst 20 elever per klass, med början i lågstadiet, samt en egen lärobok för varje elev i varje ämne. Liberalerna har beskrivit mindre klasser som ett sätt att ge lärarna mer tid för varje elev och stärka studieron. Moderaterna vill samtidigt införa 30 minuters läsning varje dag under hela grundskolan. Moderaterna har också satt målet att svensk grundskola inom tio år ska vara bland de tre bästa i världen i matematik och att minst 95 procent av eleverna ska nå de kunskaper som krävs för att gå vidare efter grundskolan.

Utbildningsminister Simona Mohamsson har återkommande beskrivit omfattande skärmanvändning som en skärmpandemi och lyft behovet av fysiska läroböcker. Marika Andersson, som har arbetat som lärare i 28 år, uppger att hon inte har haft problem med att få tillgång till läroböcker när hon har velat använda dem. Johanna Boberg uppger att vissa av hennes elever har två exemplar av samma lärobok, ett i skolan och ett hemma.

Johanna Boberg och hennes kollegor är samtidigt positiva till att minska användningen av skärmar. Johanna Boberg anser att elever behöver lära sig att skriva med papper och penna, men ser inget behov av att helt ta bort digitala verktyg. Utbildningsdepartementet uppgav efter Pisa-resultatet att OECD pekar på faktorer på både elev-, skol- och samhällsnivå. Bland de faktorer som nämns finns elevers uthållighet vid komplexa uppgifter, ökad mobilanvändning och minskad läsning.

Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog sade efter Pisa-beskedet att resultaten kräver åtgärder både från politiken och från ansvariga skolhuvudmän. Skolverket uppger att ytterligare resultat från Pisa 2025 kommer att publiceras i flera steg. Ett faktablad om naturvetenskap ska komma i slutet av 2026, medan resultat om engelskkunskaper och lärande i digital miljö ska publiceras under våren 2027.