Nationellt mobilförbud gäller nu under hela skoldagen

Från höstterminen 2026 ska elever i Sveriges obligatoriska skolformer lämna ifrån sig sina mobiltelefoner när skoldagen börjar och få tillbaka dem när dagen är slut. Förbudet gäller även fritidshem och, enligt Skolverket, öppen fritidsverksamhet från den 1 augusti 2026. Riksdagen beslutade den 3 juni 2026 att anta regeringens lagförslag om trygghet och studiero, där det nationella mobilförbudet ingår.

På Nyboda skola i Tyresö utanför Stockholm har förberedelserna inför terminsstarten bland annat bestått i att äldre skåp vid entrén byggts om för förvaring av mobiltelefoner. Skolan har också köpt fler klockor så att eleverna kan hålla reda på tiden utan telefoner. Fler bollar och biljardköer har tagits in för rastaktiviteter. Rektor Magnus Prior uppger att elevernas reaktioner är olika. Vissa protesterar mot förändringen medan andra ser fram emot den.

Magnus Prior och biträdande rektor Anna Brannius ska efter lovet besöka klasserna och gå igenom reglerna och bakgrunden till förbudet med hjälp av bildspel. Magnus Prior uppger att skolan behöver skapa bra förutsättningar för eleverna att följa reglerna. Nyboda skola prövade mobilfria skoldagar redan 2023, men elever kunde då kringgå reglerna genom att bland annat gömma telefoner i kläderna. Magnus Prior uppger också att elever hade svårt att hitta aktiviteter på rasterna.

Magnus Prior bedömer att lagregleringen kommer att göra reglerna tydligare och minska utrymmet för diskussion om mobilanvändningen. Han uppger samtidigt att skolan hoppas att förändringen ska ge bättre skolresultat och är kritisk till att elever styrs av algoritmer i sociala medier.

Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) presenterade mobilförbudet i början av 2026. Omkring 80 procent av grundskolorna hade redan någon form av begränsning av mobiltelefoner innan den nationella regleringen infördes. Utredningen bakom reformen konstaterade samtidigt att nästan två av tio grundskolor inte samlade in elevernas telefoner under hela skoldagen. Flera av dessa använde i stället exempelvis mobilpolicyer, förbud under lektionstid eller förvaring i elevskåp.

Simona Mohamsson uppger att skolan ska kunna vara en plats där elever kan koncentrera sig på undervisningen och umgås under rasterna. Enligt Simona Mohamsson visar forskning positiva effekter på koncentrationen. Hon bedömer också att en gemensam inlämning på morgonen kan minska konflikter om mobiltelefoner under lektionerna.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, framhöll däremot i sitt remissvar att utredningen själv konstaterat att det saknades tydlig evidens för positiva effekter av ett nationellt mobilförbud. DO betonade även vikten av möjligheter till undantag, bland annat för elever med vissa funktionsnedsättningar som behöver använda mobiltelefonen i skolan.

Undantag från förbudet kan göras vid särskilda behov och i specifika undervisningssituationer. Stockholms stad anger i sin vägledning att varje skola ska ha skriftliga rutiner för hur telefonerna samlas in och lämnas tillbaka. En mobiltelefon kan enligt Stockholms stad användas när en lärare behöver den i undervisningen, när den fungerar som stöd för en elev eller när andra särskilda skäl finns.

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har lyft praktiska frågor kring ett heldagsförbud. Monica Sonde, chef för SKR:s utbildningsavdelning, uppger att skolorna behöver organisera både förvaring och själva insamlingen av telefoner. Hon säger att det har funnits oro för ökad administration för lärare och att vissa skolor hade velat ha större flexibilitet i hur reglerna genomförs.

SKR har även pekat på att smarta klockor och annan bärbar teknik kan skapa nya praktiska problem när tekniken utvecklas. Monica Sonde uppger att elever kan försöka kringgå reglerna och att reformens funktion i slutändan är beroende av att elever och skolor ser ett värde i den. Hon hoppas att lagen ska ge en sundare balans mellan digitala och analoga verktyg.

Sveriges Lärare uppgav i sitt remissvar att förbundet inte motsatte sig ett nationellt mobilförbud i sak, men kritiserade att frågan fått stort politiskt utrymme i förhållande till bland annat resurser och bristen på behöriga lärare. Sveriges Skolledare föreslog en mer begränsad modell och ville bland annat ha ett nationellt förbud i årskurs F–6, samtidigt som rektorer på högstadiet skulle få behålla möjligheten att själva besluta om mobilregler.

Lagstiftningspaketet som riksdagen antog den 3 juni innebär även att ordningsregler ersätts av skolgemensamma skolregler. Dessa ska innehålla en plan för vilka konsekvenser som ska kunna följa när reglerna överträds. En särskild vägledning om hur skolor ska hantera elever som försöker bryta mot mobilförbudet ska komma i början av 2027.

Regeringen avsätter 95 miljoner kronor under 2026 för bland annat mobilskåp och administrativa kostnader kring in- och utlämning. Från 2027 avsätts 100 miljoner kronor per år. Arbetet med den reglering som senare låg till grund för reformen inleddes genom ett beslut i Regeringskansliet den 3 september 2024 om att ta fram bestämmelser för daglig insamling av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning.

Vissa skolor hade infört heldagsförbud flera år innan den nationella lagen. Stockholms stad uppger att Sturebyskolan i Enskede införde ett sådant förbud redan 2019, bland annat med målet att öka tryggheten och minska risken för kränkningar kopplade till sociala medier.