Huthirörelsen trappar upp konflikten med Saudiarabien

Striderna mellan den Iranstödda Huthirörelsen i Jemen och Saudiarabien har åter intensifierats efter flera år av relativt minskade strider. Jemens internationellt erkända regering uppgav att attackerna mot den Huthikontrollerade flygplatsen i Sanaa den 13 juli 2026 genomfördes för att stoppa ett iranskt flygplan från att landa. Huthirörelsen svarade därefter med robot- och drönarattacker mot Abhas internationella flygplats i Saudiarabien.

Den 20 juli meddelade Huthirörelsens militära talesperson Yahya Saree att ett maritimt embargo mot Saudiarabien infördes med omedelbar verkan. Enligt Yahya Saree skulle saudisk sjöfart hindras från att använda Bab el-Mandeb, sundet som förbinder Röda havet med Adenviken. Reuters uppgav den 12 augusti att fartyg som lastade saudisk olja i Yanbu i allt större utsträckning stängde av sina AIS-signaler efter hoten. Den genomsnittliga fartygstrafiken genom Bab el-Mandeb hade samtidigt minskat från omkring 50 fartyg per dag före blockadbeskedet till omkring 32.

Sana'a Center uppgav att två iranska flygplan anlände till Huthikontrollerat område i början av juli 2026. Därefter följde de mest omfattande striderna mellan Huthirörelsen och Saudiarabien sedan vapenvilan 2022, tillsammans med Huthiattacker mot saudiska flygplatser och oljeinfrastruktur. Mellanösternanalytikern Aron Lund vid Totalförsvarets forskningsinstitut beskriver den nuvarande situationen som en återgång till direkta strider mellan parterna och pekar ut den saudiska attacken mot flygplatsen i Sanaa som utgångspunkt för den senaste upptrappningen.

Huthirörelsen har sitt ursprung i norra Jemen och är en islamistisk rörelse med rötter i zaydismen, en gren av shiaislam. Rörelsen tog kontroll över huvudstaden Sanaa 2014 och har därefter befäst sitt styre över stora delar av landet. Aron Lund bedömer att Huthirörelsen i praktiken är det närmaste Jemen kommer en fungerande regering i de områden som rörelsen kontrollerar.

Saudiarabien ingrep militärt i Jemen 2015 tillsammans med en väststödd koalition. Aron Lund bedömer att Saudiarabien då underskattade Huthirörelsens militära förmåga. Hur nära banden till Iran var under rörelsens tidiga år är omtvistat, men enligt Lund blev Huthirörelsen allt viktigare för Iran i takt med den växande konflikten med Saudiarabien.

Efter Hamas attack mot Israel 2023 började Huthirörelsen spela en mer framträdande regional roll. Forskaren Maysaa Shuja al-Deen vid Sana'a Center har beskrivit hur rörelsen använde Gazakriget för att stärka sin regionala profil. Huthirörelsen har avfärdat sådana resonemang som amerikansk-sionistisk aggression.

Aron Lund uppger att Huthirörelsens betydelse för Iran har ökat samtidigt som andra Iranallierade aktörer i regionen har försvagats. Han pekar särskilt på rörelsens förmåga att hota trafiken genom Bab el-Mandeb. Efter återkommande stängningar av Hormuzsundet har Saudiarabien dirigerat om en större del av sin oljeexport västerut mot Röda havet och Bab el-Mandeb.

Iran har delvis finansierat Huthirörelsens militarisering. Rörelsens arsenal omfattar bland annat drönare och ballistiska robotar. Det finns även uppgifter om personliga band mellan rörelsens tidigare förgrundsfigur Hussein al-Huthi och Irans tidigare högste ledare Ali Khamenei samt deras familjer.

USA:s utrikesdepartement återklassade den 5 mars 2025 Ansarallah, Huthirörelsens officiella namn, som en Foreign Terrorist Organization. Den tidigare amerikanska klassningen hade hävts 2021.

I de delar av Jemen som Huthirörelsen kontrollerar finns omfattande uppgifter om repression. Vittnesmål beskriver hur tillgång till livsmedel har villkorats med bland annat rekrytering till milisen och hur personer som vägrar ideologisk indoktrinering riskerar fängelse eller tortyr. Propagandasamlingar hålls regelbundet och godtyckliga gripanden har rapporterats. Human Rights Watch uppger också att Huthimyndigheterna genomfört nya vågor av godtyckliga frihetsberövanden och påtvingade försvinnanden riktade mot personer som arbetar för FN och civilsamhället.

FN:s säkerhetsråd uppgav i juni 2026 att 73 FN-anställda fortfarande hölls frihetsberövade av Huthimyndigheterna. Säkerhetsrådet krävde att samtliga skulle friges omedelbart, säkert och utan villkor.

Jemen har präglats av fattigdom, hunger, politisk splittring och väpnade konflikter sedan landet bildades 1990. Inbördeskriget bröt ut 2014, då Huthirörelsen tvingade bort den mångårige presidenten Ali Abdullah Saleh. Fram till 2021 hade över 380 000 människor dödats som ett direkt resultat av kriget, enligt FN. Samtliga stridande parter har anklagats för kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

Den humanitära situationen har fortsatt att försämras. FN:s humanitära samordningskontor OCHA bedömde i mars 2026 att mer än 22 miljoner människor i Jemen skulle behöva humanitärt stöd och skydd under året, däribland 5,2 miljoner internflyktingar. FN:s landteam i Jemen uppgav i juni att omkring 18,3 miljoner människor befann sig i akut livsmedelsosäkerhet och att omkring 2,2 miljoner barn under fem år led av akut undernäring.

WFP och FAO bedömde samma månad att 18,3 miljoner människor riskerade livsmedelsosäkerhet på IPC-nivå 3 eller högre. Av dessa befann sig 5,5 miljoner på IPC-nivå 4 och omkring 41 000 på katastrofnivån IPC 5 i områden som kontrolleras av myndigheterna i Sanaa. Kolerautbrott har dessutom drabbat över en miljon människor.

Världsbanken uppger att Jemens reala BNP per invånare har minskat med 58 procent sedan 2015 och att omkring 18 miljoner människor saknar tillgång till säkert vatten och fungerande sanitet. Internationella valutafonden uppgav i april 2026 att Jemen blev nettoimportör av olja efter att landets oljeexport upphörde 2022 och att bortfallet av exportintäkterna har fördjupat landets ekonomiska och statsfinansiella problem.