Närmare 30 viltolyckor på en dag i Östergötland

Under måndagen anmäldes närmare 30 viltolyckor i Östergötland. Oktober tillhör de månader då flest viltolyckor inträffar, enligt Nationella viltolycksrådet. Bilister som kolliderar med vissa vilda djur är skyldiga att kontakta polisen och markera var olyckan har skett.

Nathalie Helge, eftersöksjägare i Boxholm, uppger att arbetsbelastningen varierar kraftigt under hösten. Vissa veckor handlar det om två utryckningar, medan det under mer intensiva perioder kan bli fem på en enda dag. Tillsammans med hunden Sako tillbringar hon många timmar med att söka efter trafikskadade djur.

Ett eftersök kan enligt Nathalie Helge vara avslutat efter 30 minuter, men i svårare fall pågå i upp till åtta timmar. Hur lång tid arbetet tar påverkas bland annat av möjligheten att lokalisera kollisionsplatsen och följa djurets spår.

Statistik från Nationella viltolycksrådet visar att 41 774 djur hittills har registrerats som inblandade i viltolyckor i Sverige under 2026. Rådjur står för 30 995 av dessa, medan motsvarande antal är 3 662 för älgar och 3 489 för vildsvin. Uppgifterna är löpande och utgör inte någon slutlig sammanställning för året.

I Östergötland finns stora skillnader mellan kommunerna. En kartläggning som Newsworthy publicerade den 5 oktober 2026 visar att Linköpings kommun hade 1 506 registrerade viltolyckor under höstmånaderna september till november 2020–2025. Under samma period registrerades 904 olyckor i Norrköpings kommun och 890 i Åtvidabergs kommun.

I Boxholms kommun inträffade 160 registrerade viltolyckor under motsvarande höstmånader. Av dessa gällde 101 rådjur, 38 vildsvin och 13 älgar. Väg 32 hade flest olyckor med 63 registrerade händelser, följd av väg 580 med 24 och väg 513 med 14.

Enligt Newsworthys sammanställning inträffade 39 procent av höstolyckorna i Boxholms kommun mellan klockan 18 och midnatt. November var den mest olycksdrabbade månaden under den undersökta perioden.

Även i Mjölby kommun är viltolyckor återkommande under hösten. Newsworthy redovisade den 5 oktober att kommunen under de senaste åren haft i genomsnitt 75 rapporterade olyckor per höst. Sedan 2020 har 66 viltolyckor registrerats längs väg 206, varav 49 med rådjur. På E4 genom kommunen har 45 olyckor registrerats under samma period.

Trafikverket framhåller att risken att möta vilda djur på vägarna är särskilt viktig att uppmärksamma under gryning och skymning. Under höstens jaktsäsong rör sig älgar och annat vilt mer, liksom under våren när fjolårskalvar stöts bort.

Myndigheten tillhandahåller också kartmaterial i Nationella vägdatabasen som visar hur ofta olyckor med olika klövviltarter och renar inträffar längs vägnätet. Underlaget omfattar perioden 2020–2024 och anger antalet olyckor per vägkilometer och år.

Svenska Jägareförbundet bedömde i sin regionala vildsvinsbarometer den 24 september 2026 att vildsvinsstammen i Östergötland hade börjat stabiliseras, även om tätheten varierade mellan olika områden. Förbundet rekommenderade samtidigt att fällor och utfodringsplatser inte placeras nära trafikerade områden.

För bilister som kolliderar med anmälningspliktigt vilt gäller särskilda regler. Nathalie Helge betonar att olyckan ska rapporteras till larmnumret 112 och inte till polisens nummer 114 14. Föraren måste också märka ut platsen där sammanstötningen inträffade.

Anmälningsskyldigheten omfattar kollisioner med älg, rådjur, vildsvin, hjort, varg, lodjur, björn, utter, ren och järv. Polismyndigheten förtydligar att reglerna även gäller mufflonfår och örn. Anmälan ska göras även om djuret inte har några synliga skador eller har dött på olycksplatsen.

Nathalie Helge upplever att många förare har bristande kunskap om reglerna. Hon beskriver hur vissa bilister kontaktar polisen först efter att de lämnat platsen och att det ibland går flera dagar innan en olycka rapporteras.

Att underlåta att anmäla en sådan kollision kan enligt Nathalie Helge utgöra brott mot jaktlagstiftningen. Hon uppger att en förare kan åtalas och dömas till dagsböter.

Polismyndigheten anger att den som anmäler en viltolycka ska kunna uppge sina person- och fordonsuppgifter, vägnummer, djurart och kännetecken som gör det möjligt att hitta olycksplatsen. Om djuret har lämnat platsen behöver föraren även beskriva i vilken riktning det försvann. GPS-koordinater från 112-appen kan användas för att ange positionen.

Nationella viltolycksrådet beskriver att SOS Alarm vidarebefordrar anmälningar till polisens regionala ledningscentral. Där används en geografisk indelning för att avgöra vilka lokala kontaktpersoner som ansvarar för eftersök längs olika vägar.

Vid kollision med vildsvin, björn, varg eller lodjur rekommenderar Nationella viltolycksrådet att markeringsremsan placeras ungefär 100 meter från själva olycksplatsen. Polisen ska då få information om var markeringen finns.

Om en särskild viltolycksremsa saknas kan olycksplatsen ändå märkas ut på annat sätt. Nathalie Helge beskriver hur förare kan göra detta för att eftersöksjägare ska kunna lokalisera platsen.

Eftersöksjägare kan också behöva återkomma till den som gjort anmälan för att få ytterligare information. Nationella viltolycksrådet rekommenderar därför att föraren svarar på inkommande telefonsamtal även när numret är okänt.

Den särskilda anmälningsskyldigheten gäller däremot inte alla vilda djur. Nationella viltolycksrådet uppger att kollisioner med exempelvis hare, grävling och räv inte omfattas av den formella skyldigheten att polisanmäla en viltolycka.