Närmare 30 viltolyckor på en dag i Östergötland

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Närmare 30 viltolyckor på en dag i Östergötland

Av Per Eriksson•Publicerad: 29 okt 20:48•4 min

Under måndagen anmäldes närmare 30 viltolyckor i Östergötland. Oktober tillhör de månader då flest viltolyckor inträffar, enligt Nationella viltolycksrådet. Bilister som kolliderar med vissa vilda djur är skyldiga att kontakta polisen och markera var olyckan har skett.

Nathalie Helge, eftersöksjägare i Boxholm, uppger att arbetsbelastningen varierar kraftigt under hösten. Vissa veckor handlar det om två utryckningar, medan det under mer intensiva perioder kan bli fem på en enda dag. Tillsammans med hunden Sako tillbringar hon många timmar med att söka efter trafikskadade djur.

Ett eftersök kan enligt Nathalie Helge vara avslutat efter 30 minuter, men i svårare fall pågå i upp till åtta timmar. Hur lång tid arbetet tar påverkas bland annat av möjligheten att lokalisera kollisionsplatsen och följa djurets spår.

Statistik från Nationella viltolycksrådet visar att 41 774 djur hittills har registrerats som inblandade i viltolyckor i Sverige under 2026. Rådjur står för 30 995 av dessa, medan motsvarande antal är 3 662 för älgar och 3 489 för vildsvin. Uppgifterna är löpande och utgör inte någon slutlig sammanställning för året.

I Östergötland finns stora skillnader mellan kommunerna. En kartläggning som Newsworthy publicerade den 5 oktober 2026 visar att Linköpings kommun hade 1 506 registrerade viltolyckor under höstmånaderna september till november 2020–2025. Under samma period registrerades 904 olyckor i Norrköpings kommun och 890 i Åtvidabergs kommun.

I Boxholms kommun inträffade 160 registrerade viltolyckor under motsvarande höstmånader. Av dessa gällde 101 rådjur, 38 vildsvin och 13 älgar. Väg 32 hade flest olyckor med 63 registrerade händelser, följd av väg 580 med 24 och väg 513 med 14.

Enligt Newsworthys sammanställning inträffade 39 procent av höstolyckorna i Boxholms kommun mellan klockan 18 och midnatt. November var den mest olycksdrabbade månaden under den undersökta perioden.

Även i Mjölby kommun är viltolyckor återkommande under hösten. Newsworthy redovisade den 5 oktober att kommunen under de senaste åren haft i genomsnitt 75 rapporterade olyckor per höst. Sedan 2020 har 66 viltolyckor registrerats längs väg 206, varav 49 med rådjur. På E4 genom kommunen har 45 olyckor registrerats under samma period.

Trafikverket framhåller att risken att möta vilda djur på vägarna är särskilt viktig att uppmärksamma under gryning och skymning. Under höstens jaktsäsong rör sig älgar och annat vilt mer, liksom under våren när fjolårskalvar stöts bort.

Myndigheten tillhandahåller också kartmaterial i Nationella vägdatabasen som visar hur ofta olyckor med olika klövviltarter och renar inträffar längs vägnätet. Underlaget omfattar perioden 2020–2024 och anger antalet olyckor per vägkilometer och år.

Svenska Jägareförbundet bedömde i sin regionala vildsvinsbarometer den 24 september 2026 att vildsvinsstammen i Östergötland hade börjat stabiliseras, även om tätheten varierade mellan olika områden. Förbundet rekommenderade samtidigt att fällor och utfodringsplatser inte placeras nära trafikerade områden.

För bilister som kolliderar med anmälningspliktigt vilt gäller särskilda regler. Nathalie Helge betonar att olyckan ska rapporteras till larmnumret 112 och inte till polisens nummer 114 14. Föraren måste också märka ut platsen där sammanstötningen inträffade.

Anmälningsskyldigheten omfattar kollisioner med älg, rådjur, vildsvin, hjort, varg, lodjur, björn, utter, ren och järv. Polismyndigheten förtydligar att reglerna även gäller mufflonfår och örn. Anmälan ska göras även om djuret inte har några synliga skador eller har dött på olycksplatsen.

Nathalie Helge upplever att många förare har bristande kunskap om reglerna. Hon beskriver hur vissa bilister kontaktar polisen först efter att de lämnat platsen och att det ibland går flera dagar innan en olycka rapporteras.

Att underlåta att anmäla en sådan kollision kan enligt Nathalie Helge utgöra brott mot jaktlagstiftningen. Hon uppger att en förare kan åtalas och dömas till dagsböter.

Polismyndigheten anger att den som anmäler en viltolycka ska kunna uppge sina person- och fordonsuppgifter, vägnummer, djurart och kännetecken som gör det möjligt att hitta olycksplatsen. Om djuret har lämnat platsen behöver föraren även beskriva i vilken riktning det försvann. GPS-koordinater från 112-appen kan användas för att ange positionen.

Nationella viltolycksrådet beskriver att SOS Alarm vidarebefordrar anmälningar till polisens regionala ledningscentral. Där används en geografisk indelning för att avgöra vilka lokala kontaktpersoner som ansvarar för eftersök längs olika vägar.

Vid kollision med vildsvin, björn, varg eller lodjur rekommenderar Nationella viltolycksrådet att markeringsremsan placeras ungefär 100 meter från själva olycksplatsen. Polisen ska då få information om var markeringen finns.

Om en särskild viltolycksremsa saknas kan olycksplatsen ändå märkas ut på annat sätt. Nathalie Helge beskriver hur förare kan göra detta för att eftersöksjägare ska kunna lokalisera platsen.

Eftersöksjägare kan också behöva återkomma till den som gjort anmälan för att få ytterligare information. Nationella viltolycksrådet rekommenderar därför att föraren svarar på inkommande telefonsamtal även när numret är okänt.

Den särskilda anmälningsskyldigheten gäller däremot inte alla vilda djur. Nationella viltolycksrådet uppger att kollisioner med exempelvis hare, grävling och räv inte omfattas av den formella skyldigheten att polisanmäla en viltolycka.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Stilen är i stort saklig och neutral. Flertalet påståenden är tydligt källbelagda med tydliga källhänvisningar som förhålls till vad myndigheter eller personer säger, utan att journalisten själv drar slutsatser eller använder värderande eller dramatiserande språk. När åsikter eller påståenden återges görs det i första hand som citat eller enligt uppgifter från källor och inte som journalistens egna bedömningar. Dessutom markeras osäkerhet i uppgifterna (t.ex. att vissa uppgifter är löpande eller inte slutgiltiga). Sammantaget upplevs texten som mycket neutral; even­tua frågor om vad som sägs av en enskild expert är tydligt kopplade till den personen (t.ex. Nathalie Helge). Det finns mycket lite i texten som verkar vara journalistens egna värderingar eller slutsatser.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på regler, myndighetsarbete och konstruktiva, pragmatiska lösningar för att hantera viltolyckor (t.ex. rapporteringsrutiner, kartläggning, vägdatabaser, rekommendationer från jakt- och myndighetsrepresentanter). Detta speglar en mitteninriktning som betonar institutioner och saklig problemlösning snarare än radikal omfördelning (vänster) eller strikt marknadsstyrning och strikta begränsningar (höger). Denna framskjutning av offentliga system och expertledd hantering ger en politisk lutning mot mitten.

Rubrik och framing:
Framingen syftar till att visa viltolyckor som ett systematiskt trafiksäkerhetsproblem där offentlig sektor och reglering står i fokus; skildringen av tidsvarierande eftersöksarbete och geografiska mönster används för att visa behov av statlig struktur och föreskrivna rutiner. Ansvar och lösningar pekas i riktning mot förare som följer regler och myndighetsarbete.

Språk och ton:
Saklig

Källbalans:
Källmaterial domineras av offentliga myndigheter och en eftersöksjägare; Trafikverket, Nationella viltolycksrådet, Polis och SOS Alarm nämns som huvudkällor. Färre röster från bilister, näringsliv eller djurorganisationer presenteras.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas inkluderar bilisternas erfarenheter och förslag på åtgärder som minskar olyckor genom infrastruktur eller vägdesign, ekonomiska kostnader och välfärd för vilt, samt bredare debatt om jakt- och viltförvaltningens roll. Andra faktorer som kunde förändra uppfattningen är infrastrukturella lösningar (till exempel viltstängsel eller djurpassager) och kostnads-nytto-perspektiv av statliga åtgärder.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.