Must: Rysslands förluster överstiger en miljon

Ryssland har under det senaste halvåret blivit mer aggressivt och mer benäget att ta risker, enligt Must-chefen Thomas Nilsson. Han bedömer samtidigt att utvecklingen har försämrats sedan den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten presenterade sin årsöversikt för 2025 i februari. Vid den redovisningen uppgav Försvarsmakten att Ryssland, parallellt med kriget i Ukraina, använder allt mer riskfyllda hybrida metoder mot EU- och Natoländer samt prioriterar militär uppbyggnad i Sveriges närområde. Myndigheten bedömer också att Ryssland fortsatt är den dimensionerande militära hotaktören mot Sverige även om landets ekonomi försvagas.

Thomas Nilsson pekar bland annat på ryska luftrumskränkningar mot Finland och Estland, sprängningen av en järnväg i Polen, intensifierade attacker mot civila mål i Ukraina samt ett skärpt ryskt budskap om en strategisk konflikt med väst. Enligt honom framför allt fler ryska företrädare, däribland president Vladimir Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, påståenden om att väst planerar angrepp mot Ryssland och försöker försvaga landet. Han beskriver utvecklingen som gradvis men fortgående och anser att situationen sammantaget går i fel riktning.

Enligt Thomas Nilsson har Ryssland dessutom lidit mycket stora mänskliga förluster i kriget. Han uppger att Must, beroende på beräkningssätt, bedömer att de sammanlagda ryska förlusterna nu har passerat en miljon personer, räknat som stupade och sårade som inte längre kan delta i striderna. Han beskriver omfattningen som ofattbar och säger att det är svårt att föreställa sig att ett demokratiskt land skulle acceptera ett sådant pris.

Thomas Nilsson beskriver även den ryska ekonomin som hårt pressad. Han har tidigare uppgett att svenska underrättelser ser tecken på systematisk manipulation av ekonomiska uppgifter om bland annat inflation och tillväxt samt indikationer på en begynnande bankkris. Enligt Försvarsmaktens bedömning är både den verkliga inflationen och budgetunderskottet större än vad den officiella statistiken visar, och även ett högt oljepris bedöms inte långsiktigt lösa budgetproblemen eftersom ett oljepris över 100 dollar per fat under en längre period skulle krävas för att täcka underskottet.

Samtidigt går den ryska försvarsindustrin på högvarv, vilket enligt Thomas Nilsson skapar arbetskraftsbrist och driver upp inflationen. Han beskriver ekonomin som ett systemfel och säger att det inte är en hållbar tillväxtmodell att producera krigsmateriel som därefter förstörs på slagfältet. Han uppger också att försvarsindustrin präglas av förluster, korruption och ett stort beroende av statlig finansiering. De ekonomiska problemen har enligt honom inte förändrat Rysslands politiska mål i kriget mot Ukraina eller landets hållning gentemot Nato och EU, men de påverkar hur snabbt och med vilken kvalitet landet kan bygga upp militär förmåga.

Thomas Nilsson konstaterar också att Ukraina genom drönarattacker och långdistansrobotar har kunnat slå mot mål inne i Ryssland, bland annat olje- och gasanläggningar, samt orsakat bränslebrist på det ockuperade Krim. Enligt honom är syftet att föra kriget närmare den ryska befolkningen. Trots detta beskriver han frontläget som relativt stillastående och säger att han för närvarande inte ser några tecken på att någon av parterna har militär förmåga att vinna kriget inom en snar framtid.