Mohammad Rajabi kräver att få lämna Sverige

Mohammad Rajabi, som dömdes för mordet och mordförsöket i Arboga 2016, vill att utvisningen till Afghanistan ska verkställas. Han har avtjänat sitt fängelsestraff men har enligt Sveriges Radio varit placerad i förvar i sex månader eftersom svenska myndigheter inte kan genomföra utvisningen under talibanstyret.

Västmanlands tingsrätt dömde Mohammad Rajabi till 14 års fängelse och beslutade att han skulle utvisas med förbud att återvända till Sverige. Kriminalvårdens handlingar visade att straffet började verkställas den 1 mars 2018 och att den tidigaste dagen för villkorlig frigivning beräknades till den 27 december 2025. Mohammad Rajabi dömdes tillsammans med sin dåvarande partner Johanna Möller efter angreppet mot hennes föräldrar.

Mohammad Rajabi uppger att han vill återvända eftersom hans föräldrar finns i Afghanistan och att han inte anser sig ha något att förlora. Han är kritisk till att utvisningen inte genomförs trots att han själv vill lämna Sverige.

Försvarsadvokaten Lars Jähresten uppgav 2017 att Mohammad Rajabi överklagade tingsrättens dom och begärde ett kortare fängelsestraff samt att utvisningsbeslutet skulle upphävas. Åklagaren hade först yrkat på livstids fängelse men ändrade yrkandet till 14 år sedan en identitetshandling visat att Mohammad Rajabi var 20 år när brotten begicks.

Migrationsminister Johan Forssell uppger att situationen i Afghanistan försvårar svenska brottsutvisningar. I april 2026 angav han att 192 afghanska medborgare hade dömts för brott i Sverige men inte kunde utvisas på grund av verkställighetshinder. Han har även beskrivit talibanstyret som en regim som gjort sig skyldig till mycket allvarliga brott mot mänskligheten.

Sverige och EU-kommissionen bjöd tidigare under 2026 in företrädare för talibanstyret till ett möte om möjligheten att genomföra brottsutvisningar till Afghanistan. Johan Forssell uppgav att kontakterna skulle ske mellan tjänstemän och inte på politisk nivå.

Riksdagen har samtidigt ändrat reglerna för personer vars utvisningar tillfälligt inte kan verkställas. Sedan den 1 juni 2026 ska utvisningen som huvudregel skjutas upp i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Den berörda kan också åläggas att regelbundet anmäla sig hos Migrationsverket eller Polismyndigheten och förbjudas att lämna ett bestämt område.

Regeringen har uppgett att personer som utvisats på grund av brott men tillfälligt blir kvar i Sverige ska ha mer begränsade rättigheter och kunna omfattas av utökad myndighetskontroll. Ordningen ska enligt regeringen göra det möjligt att genomföra utvisningen direkt när hindret i ursprungslandet försvinner.

Justitiedepartementet har dessutom finansierat ett pilotprojekt med drygt åtta miljoner kronor för att få afghaner med utvisningsbeslut att återvända frivilligt. Organisationen Seefar hade som mål att kontakta 2 000 personer och få minst 200 att lämna Sverige. Seefars vd Paul Clewett uppgav i juli 2026 att nästan 50 personer hade fått rådgivning men valt att stanna och att ingen hade accepterat erbjudandet om återvändande.

Europeiska unionens asylbyrå bedömde i sin landvägledning från 2026 att behovet av internationellt skydd fortfarande var omfattande för afghanska medborgare. Myndigheten redovisade samtidigt att Tyskland den 18 juli 2025 utvisade 81 afghanska medborgare med brottsdomar. FN:s särskilda rapportör saknade dock information om hur personerna behandlades efter återkomsten.