Mjölkbonde pressar partiledare om svensk mat

Mjölkbonden Lisa Valleräng från Hedesunda vill att den offentliga sektorn i större utsträckning ska välja svenskproducerade livsmedel. Under onsdagskvällen den 9 september deltog hon vid Gasklockorna i Gävle, där hon frågade Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S) hur de vill skapa bättre förutsättningar för svenska lantbrukare att fortsätta bedriva sina verksamheter.

Lisa Valleräng anser att svenska bönder möter krav på bland annat djurskydd och markanvändning samtidigt som offentliga verksamheter kan köpa billigare importerade produkter. Hon pekar på importerad kyckling som ett exempel och anser att vissa livsmedel som produceras utomlands inte skulle kunna framställas på samma sätt i Sverige på grund av svenska djurskyddsregler. Socialdemokraterna anger i sin jordbrukspolitik att partiet vill kräva svensk standard vid all offentlig upphandling av kött, bland annat när det gäller djurskydd och låg antibiotikaanvändning. Moderaterna har samtidigt slagit fast att kriterier vid offentlig upphandling av livsmedel bör motsvara de miljö- och djurhållningsregler som svenska lantbrukare måste följa.

Gävle kommun har som mål att minst 75 procent av kommunens livsmedelsinköp ska vara svenskproducerade och minst 15 procent närproducerade. Vid kommunens senaste måltidsupphandling ställdes dock inget uttryckligt krav på närproducerade livsmedel. Kommunen uppgav att den bedömer att lagen om offentlig upphandling, LOU, inte medger krav på att en produkt ska vara lokal- eller närproducerad. Däremot ställdes bland annat krav kopplade till djurskydd. Konkurrensverket beslutade den 11 juni 2026 att Skövde kommun hade brutit mot LOU genom att kräva svenskt ursprung för ett stort antal livsmedel, eftersom myndigheten bedömde att kraven stred mot principerna om icke-diskriminering och proportionalitet.

Upphandlingsmyndigheten anger att offentliga aktörer kan underlätta för mindre och lokala livsmedelsproducenter genom att exempelvis dela upp upphandlingar efter varugrupp, geografisk leverans eller säsong och genom att anpassa logistiken. Lantbrukarnas Riksförbund framhåller att offentlig upphandling av inhemska råvaror kan ge svenska lantbruksföretag avsättning och samtidigt ha betydelse för landets livsmedelsberedskap. Livsmedelsverket har också pekat ut offentliga måltider som en del av Sveriges livsmedelsberedskap och har inom ett pilotprojekt gett kommuner och regioner investeringsstöd för bland annat fältkök, mindre elverk och frystorkade livsmedel.

Lisa Valleräng beskriver samtidigt utvecklingen med färre bönder som oroande. Jordbruksverket redovisade 54 723 jordbruksföretag i Sverige 2025, vilket var 677 färre än året före och 23 procent färre än 2010. Drygt 40 procent av företagarna med enskild firma var 65 år eller äldre. För mjölkproduktionen var minskningen större över tid. I juni 2025 fanns färre än 2 500 jordbruksföretag med mjölkkor, jämfört med 12 700 år 2000. Under samma period ökade den genomsnittliga besättningen från 33,7 till 117,9 mjölkkor.

Enligt Lisa Valleräng är det ekonomiskt svårt att etablera en egen gård, arbetsdagarna är långa och framtiden osäker. Hon uttrycker, delvis skämtsamt, att vägen in i yrket ofta går genom att växa upp på en gård. Hon anser också att svensk livsmedelsproduktion har betydelse vid en kris och att priset på livsmedel inte ensamt speglar kostnader för djur, natur och lantbrukare.

Jordbruksverkets statistiska sammanställning för 2026 visar att Sveriges försörjningsgrad var 54 procent för nötkött, 84 procent för griskött, 23 procent för fårkött och 75 procent för matfågel. För konsumtionsmjölk låg nivån omkring 100 procent medan motsvarande andel för ost var 37 procent. Regeringen beslutade i mars 2025 om Livsmedelsstrategin 2.0, med målet att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft och öka den svenska livsmedelsproduktionen. Ökad robusthet i livsmedelskedjan är ett av strategins tre fokusområden.