Minst 18 flygplan bombhotade – EU aktiverar säkerhetssamarbete

En omfattande serie bombhot mot passagerarflyg har utlöst säkerhetsinsatser på flera europeiska flygplatser. Minst 18 flygplan berördes under den 5 november, enligt nyhetsbyrån AFP. Samtliga hot har hittills visat sig vara falska.

EU:s transportkommissionär Apostolos Tzitzikostas meddelade den 5 november att Europeiska unionen aktiverat sin gemensamma mekanism för informationsutbyte om luftfartssäkerhet. Apostolos Tzitzikostas framhöll samtidigt att det ännu inte gick att fastställa om hoten hade något samband. Utredningarna fortsätter hos respektive lands myndigheter.

Bombhoten har framförts genom e-postmeddelanden till flygplatser och flygtrafikledning. Italienska myndigheter uppgav att ett meddelande innehöll hot om explosioner i luftrummet. Avsändaren använde namnet Mansstatens krigare, som förknippas med en rysk extremistorganisation.

Den italienska nyhetsbyrån ANSA identifierade organisationen som Muzhskoye Gosudarstvo, även kallad Male State. Det är en rysk ultranationalistisk och kvinnohatande rörelse som grundades av Vladislav Pozdnyakov och som är förbjuden i Ryssland.

Nyhetsbyrån AFP har dock inte kunnat bekräfta någon faktisk koppling mellan organisationen Male State och personerna som skickat hotmeddelandena i dess namn.

Två flygningar med destination Rom tvingades ändra sina färdvägar under morgonen. Ett flygplan från Aer Lingus, med 151 passagerare och sex besättningsmedlemmar ombord, omdirigerades från rutten Dublin–Rom till militärflygbasen Évreux i Normandie. Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornus kansli bekräftade att militär bombpersonal undersökte flygplanet.

Även en flygning från Helsingfors till Rom berördes. Finnair bekräftade att flygning AY1761, med 144 passagerare, eskorterades av italienska stridsflygplan innan den landade på Fiumicino-flygplatsen klockan 09.27 lokal tid den 5 november.

Flygplatsoperatören Aeroporti di Roma uppgav att italienska myndigheter inlett undersökningar för att klarlägga hotens ursprung och omständigheter. Flygplatsens säkerhetspersonal deltog i kontroller av passagerare, bagage och flygplan.

I Bulgarien omfattades tre Ryanairflygningar från Madrid, Köpenhamn och London av bombhot. Bulgariens transportministerium meddelade att flygningarna från Madrid och Köpenhamn landade i Sofia, medan planet från London omdirigerades till Plovdiv. Inga sprängämnen upptäcktes vid säkerhetskontrollerna.

Den bulgariska nyhetsbyrån BGNES rapporterade att hotmeddelanden av samma typ som skickats till Roms flygplatsoperatör även nått flera e-postadresser vid Sofias flygplats. Meddelandena gällde de tre Ryanairflygningarna.

I Spanien mottogs tre hotmeddelanden inom mindre än 20 minuter på morgonen den 5 november. Guardia Civil bekräftade att hoten berörde sex flygningar vid Madrid-Barajas flygplats. Fyra av flygningarna tillhörde Iberia och två Air Europa.

Spaniens statliga flygsäkerhetsmyndighet AESA uppgav att bombhot hanteras genom särskilda säkerhetsprotokoll. Flygbolag, flygplatsoperatörer, flygtrafiktjänster, polis och andra berörda myndigheter samordnar insatserna, medan åtgärderna bestäms utifrån individuella riskbedömningar.

Ytterligare hot registrerades mot två flygningar med det grekiska flygbolaget Aegean Airlines. Flygplanen trafikerade sträckorna Thessaloniki–Milano och Aten–Wien. Flygbolaget bekräftade att säkerhetskontroller genomfördes utan fynd av farliga föremål och att båda flygningarna kunde slutföras.

Air Serbia bekräftade också ett bombhot mot en flygning mellan Belgrad och Bukarest. Varningen överlämnades till rumänska myndigheter, som efter genomförda kontroller bedömde hotet som ogrundat. Flygplanet återgick därefter till ordinarie trafik.

Vid Warszawas Chopinflygplats stängdes en landningsbana tillfälligt efter ett bombhot mot ett LOT-flyg med destination Paris. Flygplatsmyndighetens presstalesperson Piotr Rudzki bekräftade att verksamheten senare återupptogs som vanligt.

Tjeckisk polis meddelade att fyra hotade passagerarflygplan kunde landa på Prags flygplats. Undersökningarna genomfördes utan att några misstänkta föremål påträffades. I Köpenhamn landade två bombhotade flygplan enligt plan. Köpenhamnspolisen bedömde att varken passagerare eller andra personer på flygplatsen hade utsatts för fara.

Storbritanniens transportminister Heidi Alexander beskrev bombhoten mot de europeiska flygningarna som avsiktliga falsklarm.

Enligt flygtrafikorganisationen Eurocontrol fanns omkring 25 072 planerade flygningar i Europa den 5 november.

Liknande incidenter hade inträffat redan tidigare under veckan. En sammanställning från Reuters visar att ett Wizz Air-flyg från London till Sofia omdirigerades till Budapest den 2 november. Ungerska Gripenflygplan användes då för att eskortera passagerarplanet.

Den 3 november förekom ytterligare bombhot mot flygningar med destinationer som Rom, Murcia, Sofia och Warszawa.

Terrorexperten Hans Brun anser att händelserna kan vara en del av en bredare verksamhet för att störa europeiska samhällsfunktioner. Han utesluter inte att en statlig aktör kan ligga bakom hoten och bedömer att grupper kan anlitas för att genomföra sådana aktioner utan att uppdragsgivaren framträder öppet.

Hans Brun pekar särskilt på Rysslands situation i kriget mot Ukraina. Enligt hans bedömning kan Ryssland ha ett intresse av att skapa instabilitet i Europa genom störningar som inte utgör direkta militära angrepp. Något fastställt ryskt statligt ansvar för bombhoten har inte presenterats.

Som ett annat exempel på liknande störningar nämner Hans Brun hackerattacker riktade mot kylsystem i livsmedelsbutiker. Han beskriver metoden som hybridkrigföring, där aktörer kan orsaka omfattande driftstörningar och oro utan att själva vara direkt närvarande.

Inga svenska flygningar har hittills påverkats av den aktuella serien bombhot. Säkerhetspolisen har uppmärksammat uppgifterna och följer utvecklingen inom sin ordinarie underrättelseverksamhet.

Gabriel Wernstedt, presstalesperson vid Säkerhetspolisen, uppger att myndigheten inte lämnar närmare information om sitt underrättelseverksamhet. Han förklarar samtidigt att det är myndigheter i de berörda länderna som ansvarar för de aktuella utredningarna.

Även den svenska flygplatsoperatören Swedavia bevakar situationen. Susanne Norman, direktör för operativ drift vid Swedavia, framhåller att säkerheten har högsta prioritet och att bolaget följer händelserna i kontakt med svenska och europeiska myndigheter.

Hans Brun bedömer att ytterligare störningar kan inträffa framöver. Hans prognos bygger på antagandet att Ryssland har en roll i händelserna och att landets pressade situation i kriget mot Ukraina kan öka användningen av indirekta metoder för att påverka Europa.