Miljöpartiet tappar i Novus inför valdagen

Miljöpartiet går in i valrörelsens sista dygn med vikande stöd i flera opinionsmätningar. Novus uppgav den 11 september att partiet hade fallit från 8,8 till 6,4 procent, en statistiskt säkerställd nedgång på 2,4 procentenheter. Undersökningen genomfördes den 7–10 september bland 5 928 röstberättigade. I Ekots senaste mätning från Indikator Opinion fick Miljöpartiet 6,9 procent, medan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet tillsammans nådde 50,8 procent.

Samtidigt har utvecklingen inte varit densamma i alla mätningar. Ipsos uppgav den 9 september att Miljöpartiet hade ökat från 6,8 till 8,6 procent, den högsta nivån för partiet hos Ipsos sedan valrörelsen 2014. Den undersökningen omfattade 1 708 röstberättigade och genomfördes mellan den 25 augusti och den 7 september.

Språkrören Amanda Lind och Daniel Helldén mötte väljare i Stockholm på lördagen. De avvisade uppfattningen att Miljöpartiets besked om högre bensinpris ligger bakom det svagare stödet i vissa mätningar. Amanda Lind sade att inget tyder på ett sådant samband. Partiet hade veckan före presenterat en beräkning där bränslepriset skulle stiga med sex kronor per liter i stället för fyra kronor om Miljöpartiet får inflytande över politiken.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson skrev på sociala medier att Amanda Lind borde få ett ärlighetspris och att övriga rödgröna partiledare borde följa hennes exempel. Amanda Lind och Daniel Helldén sade att de inte ångrar att de varit tydliga med sin politik. Daniel Helldén uppgav att väljare ofta beskriver partiet som klart och tydligt.

Amanda Lind sade samtidigt att Miljöpartiet är oroat över nedgången i de senaste opinionssiffrorna. Hon hänvisade till att partiet även i tidigare valrörelser har tappat stöd under slutskedet och sade att en möjlig förklaring är att väljare tar Miljöpartiet för givet.

Miljöpartiets klimatpolitik har också fått en tydligare plats i valrörelsens slutskede. Den 10 september presenterade partiet tre krav på en kommande regering: att Miljödepartementet återupprättas, att ett klimatkabinett inrättas under statsministerns ledning och att en långsiktig klimatfond skapas. Miljöpartiet uppgav att fonden ska löpa över tio år och bland annat användas till järnväg, elektrifiering, energieffektivisering och klimatanpassning.

Naturvårdsverket uppgav i sin preliminära statistik för 2025 att utsläppen från inrikes transporter hade minskat med 19 procent sedan 2010. Riksdagens mål är en minskning med minst 70 procent till 2030. Naturvårdsverket beräknade att ytterligare 10,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter behöver minska för att målet ska nås.

EU-kommissionen uppger samtidigt att utsläppshandelssystemet ETS2 blir fullt operativt 2028 och bland annat omfattar vägtransporter. Bränsleleverantörerna, inte bilisterna direkt, blir skyldiga att köpa utsläppsrätter. Systemets utsläppstak är utformat för att minska de berörda utsläppen med 42 procent till 2030 jämfört med 2005.

Daniel Helldén sade att de rödgröna partierna gör ett bra arbete och framhöll Miljöpartiet som en central del av klimatpolitiken i en eventuell kommande regering. Han sade samtidigt att partiet ibland hade velat se mer stöd för sin beskrivning av klimatläget. Amanda Lind sade att samtliga partier på den rödgröna sidan står bakom klimatmålen, men att Miljöpartiet anser sig vara det enda av dem som har en politik som klarar målen.