Rekordmånga våldsanmälningar mot lärare – Stockholm har svarat på kraven

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Rekordmånga våldsanmälningar mot lärare – Stockholm har svarat på kraven

Av Redaktionen•Publicerad: 3 nov 18:20•4 min

Stockholms stads utbildningsförvaltning har lämnat ett skriftligt svar på Sveriges lärares krav om åtgärder mot hot och våld i kommunens grundskolor. Svaret kom måndagen den 2 november 2026, efter att fackförbundet slagit larm om en kraftig ökning av incidenter och varnat för möjliga skyddsstopp på flera skolor.

Under oktober anmäldes ett rekordhögt antal fall av hot och våld mot lärare i Stockholm. Sveriges lärare ingrep då genom att skicka en så kallad 6:6a-anmälan till Stockholms stad med krav om att utbildningsförvaltningen måste hantera situationen.

Enligt Simon Sandström har våldet krypit sig allt längre ner i åldrarna och situationen är så allvarlig att skyddsombuden kan behöva gå in och ställa skyddstopp på flera grundskolor i kommunen.

Enligt arbetsmiljölagen hade förvaltningen två veckor på sig att skriftligt lämna in ett svar med vilka åtgärder som skulle göras. Vilket de gjorde under måndagen.

Vad handlar det om för typ av hot och våld? Och hur agerar Stockholms stad efter larmet? Se mer i videon.

Uppdaterad 3 november 2026 kl 16:38

Publicerad 3 november 2026 kl 16:14

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Sveriges lärare uppgav att 338 incidenter med hot och våld registrerades i Stockholms stads grundskolor under september 2026, jämfört med 199 incidenter i maj samma år. Det motsvarar en ökning med närmare 70 procent.

- Sveriges lärare preciserade i sin begäran att Stockholms stad behöver säkerställa tillräcklig bemanning och kompetens, omedelbara skyddsåtgärder, fungerande akutstöd samt dokumenterade riskbedömningar och tydlig uppföljning av arbetsmiljöåtgärderna.

- Sveriges lärare uppgav genom huvudskyddsombudet Simon Sandström att fyra till fem kommunala grundskolor kunde bli aktuella för skyddsstopp om förvaltningen inte presenterade tillräckliga åtgärder senast den 2 november. Samtliga aktuella fall gällde lågstadieverksamhet.

- Stockholms stads grundskoledirektör Peter Bragner framhöll inför tidsfristen att förvaltningen eftersträvade lösningar som tryggar både personalens och elevernas arbetsmiljö. Han avstod samtidigt från att ange vilka konkreta åtgärder som kunde förhindra skyddsstopp, eftersom förhållandena skiljer sig mellan skolorna.

- Grundskoledirektören Peter Bragner uppgav att utbildningsförvaltningen och fackliga representanter tagit fram stödmaterial om hot och våld. Förvaltningen hade dessutom utökat antalet barn i resursgrupper och inrättat en mobil akutskola för yngre elever.

- Peter Bragner uppgav även att utbildningsförvaltningen hade genomfört verksamhetsbesök och samtal vid samtliga skolor under september utan att de farhågor som fackförbundet senare framförde hade lyfts vid dessa tillfällen. Han ansåg inte att läget generellt var akut, även om allvarliga händelser kunde inträffa på enskilda skolor.

- Sveriges Radio P4 Stockholm uppgav den 23 oktober att Arbetsmiljöverket kunde bli nästa instans om utbildningsförvaltningens svar inte tillgodosåg fackets krav. Myndigheten har möjlighet att ställa krav på ytterligare arbetsmiljöåtgärder och förena dessa med vite.

- Arbetsmiljöverket förklarar att ett skyddsombud som inte får tillfredsställande gehör för en begäran enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen kan begära myndighetens ingripande. Arbetsmiljöverket kan därefter besluta om föreläggande eller förbud.

- Arbetsmiljöverket klargör att ett skyddsombud enligt 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen kan avbryta arbete vid omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa. Bestämmelsen finns i 6 kap. 7 §. Om arbetsgivaren motsätter sig stoppet kan arbetsgivaren begära att myndigheten prövar om arbetet får återupptas.

- Sveriges lärare uppger att Simon Sandström, utöver uppdraget som huvudskyddsombud i Stockholm, är grundlärare och förhandlingsombud. Han har också medverkat i förbundets utbildning om hur lärare kan agera och få stöd när de utsätts för hot eller våld i arbetet.

- Utbildningsförvaltningens svar lämnades inom den föreskrivna tidsfristen. Efter samtalen den 3 november uttryckte Simon Sandström en positiv syn på möjligheterna till fortsatt dialog, samtidigt som fackförbundets tidigare krav på åtgärder mot hot och våld kvarstår.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder huvudsakligen sakliga och källkopplade formuleringar. Journalisten förlitar sig på uppgifter från tydligt nämnda källor (t.ex. Sveriges lärare, Stockholms stads utbildningsförvaltning, fackförbundet, arbetsmiljöverket, myndigheter) och kopplar påståenden till dessa källor med ord som 'enligt', 'uppgav' och liknande. Det finns inga egna värderingar, slutsatser eller spekulationer från journalisten, inte heller förstärkningar eller förminskningar av händelserna. Artikeln redogör för fakta, beslut och tidsramar och presenterar siffror och omständigheter som källa till stöd, vilket stärker neutraliteten. Det finns inga emotionella eller dramatikerande påståenden från journalisten och texten håller sig till att återge vad källor säger. Närvaron av en policyhämtning (SVT:s saklighet) är en redaktionell referens och påverkar inte den neutrala språkformen i artikeln. En sådan språkbehandling är övervägs neutral och oberoende enligt riktlinjerna.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
45%
35%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln ger primärt utrymme åt fackförbundet Sveriges lärare och offentliga utbildningsförvaltningens insatser, vilket speglar och förstärker en syn där staten och offentligt ansvar (skolors arbetsmiljö och trygghet) spelar centrala roller. Detta gynnar vänsterorienterade idéer om starkare offentlig sektor, arbetsmiljöskydd och kollektivt skydd för anställda i offentliga institutioner. Sakkunskap från Arbetsmiljöverket och betoning av arbetsmiljöåtgärder förstärker denna inriktning, medan marknadslösningar eller privatiseringskritik inte dominerar artikeln. Det framstår därför som att artikeln främjar en vänster-mittig syn på statligt ansvar och facklig organisering snarare än en tydligt konservativ eller marknadsliberal position.

Rubrik och framing:
Allvarlig ökning av hot och våld mot lärare i Stockholm; artikeln framhäver fackförbundet Sveriges lärare och utbildningsförvaltningens svar som centrala aktörer och lösningar.

Språk och ton:
Saklig ton som betonar allvar och arbetsmiljöåtgärder, samtidigt som lärarfackens krav och kommunens åtgärder får tydlig framställning.

Källbalans:
Framför allt källor från fackförbundet Sveriges lärare och Stockholms stads utbildningsförvaltning, med kompletterande synpunkter från Arbetsmiljöverket och P4 Stockholm.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: elevernas och föräldrarnas upplevelser, skolledningens egna bedömningar, längre sikt av policyförslag och jämförelser med andra kommuner; saknas djupare analys av bakomliggande orsaker och effekter av olika åtgärder.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.