Mikael Norberg fortsätter jobba efter pensionen

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Mikael Norberg fortsätter jobba efter pensionen

Av RedaktionenPublicerad: 17 aug 06:262 min

Redan samma dag som Mikael Norberg från Boden gick i pension fick han frågan om att återvända till sin tidigare arbetsplats som undersköterska. Sedan dess har han arbetat återkommande på Garnis korttidsboende och brukar själv välja omkring sju arbetspass i månaden.

Under 2026 har Mikael Norberg också arbetat hela sommaren för att yngre medarbetare som arbetar året runt ska kunna ta semester. Han beskriver erfarenheten som sin främsta tillgång i arbetet och uppger att den kan vara till hjälp för nyanställda som behöver ställa frågor. Mikael Norberg anser samtidigt att vården i vissa fall anställer personal utan utbildning.

Bodens kommun uppger att Garnis korttidsboende har bemanning och vård dygnet runt. I verksamheten arbetar bland andra undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, enhetschef och personalplanerare. En patientansvarig läkare genomför dessutom rond varje vecka.

Mikael Norberg uppger att han blir väl mottagen av arbetskamraterna och att både yngre och mer erfarna kollegor frågar när han ska arbeta nästa gång. För honom handlar det bland annat om att fortsatt känna sig behövd.

Personer som kombinerar arbete och pension brukar beskrivas som jobbonärer. Pensionsmyndigheten redovisar att andelen jobbonärer bland personer i åldern 62–74 år ökade med 18 procent mellan 2012 och 2024. Under 2024 var 13,1 procent av kvinnorna och 16,7 procent av männen i åldersgruppen jobbonärer.

Statistiska centralbyrån uppger samtidigt att sysselsättningsgraden bland personer mellan 65 och 74 år steg från 10 procent 2001 till 20 procent 2023. Bland äldre kvinnor är vård och omsorg de vanligaste arbetsområdena, och kvinnor i åldern 65–69 år arbetade i genomsnitt 24 timmar i veckan under 2023.

SPP uppger i rapporten Pensionstrender 2026 att 36 procent av alla 65-åringar fortfarande har lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. SPP pekar också ut längre arbetsliv och fler jobbonärer som en central pensionstrend under året. Samma rapport visar enligt SPP att sex av tio svenskar tycker att reglerna i pensionssystemet är svåra att förstå.

Sveriges Kommuner och Regioner uppger att 95 procent av undersköterskorna i kommuner och regioner hade en vård- och omsorgsutbildning 2023. Organisationen beskriver samtidigt stora kommande kompetensutmaningar när många undersköterskor och andra anställda i välfärden går i pension.

Avtalat uppger att lagen om anställningsskydd ger arbetstagare rätt att behålla sin anställning till 69 års ålder. Därefter kan arbetet fortsätta om arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens. Enligt Avtalat fortsätter den allmänna pensionen också att tjänas in så länge personen arbetar och betalar skatt.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Den presenterar fakta och citat från källor på ett tydligt sätt utan att förstärka eller förminska händelser eller aktörer. Hårda eller känsloladdade uttryck förekommer endast i återgivna påståenden från källor och påverkar inte oberoendet. Texten håller en jämn, neutral ton och gör inga egna slutsatser eller gissningar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
40%
50%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhåller i första hand en pragmatisk och positiv bild av äldre som arbetar längre, stödd av sakliga fakta och myndighetsrapporter. Både individers ansvar (jobba efter pension) och systemets möjligheter (lagar, pensionsregler) lyfts fram utan tydlig kritik eller politisk värdering. Detta balanserade perspektiv med inslag av både statlig styrning och individens roll placerar artikeln tydligt i mitten.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av äldre arbetstagare som värdefulla resurser inom vården, där återgång i arbete efter pension framställs som positivt och nyttigt både för arbetsplatsen och individen.

Språk och ton:
Neutralt och informativt språk utan värderande ordval som favoriserar någon särskild politisk sida, med fokus på fakta och beskrivningar av fenomenet jobbonärskap.

Källbalans:
Många olika källor ges utrymme, inklusive pensionärens egna berättelse, kommunens beskrivning av verksamheten, Pensionsmyndigheten, SCB, SPP, SKR och Avtalat. Ingen tydlig motpart eller kritisk röst saknas, och flera perspektiv från både individ, myndigheter och organisationer redovisas.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln tar inte upp eventuella strukturella problem med vårdpersonalens arbetsvillkor eller pensionssystemets orättvisor, vilket skulle kunnat bredda perspektivet och betona behovet av statliga lösningar eller systemkritik. Ekonomiska perspektiv såsom påverkan på välfärdsresurser eller företagsekonomi tas inte upp.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.