Michael Claesson varnar för ryska angrepp mot Sverige

Sverige måste vara berett på att Ryssland kan genomföra begränsade militära operationer eller andra angrepp med mycket kort förvarning. Överbefälhavare Michael Claesson säger att det i vissa situationer kan röra sig om endast några sekunder och att sabotagerisken är tydlig för samtliga stater som stöder Ukraina.

Enligt Michael Claesson kan mindre ryska operationer användas för att undersöka Sveriges politiska och militära reaktioner. Finland, Polen och de baltiska länderna har under det senaste året varnat för att Ryssland kan pröva Natos sammanhållning genom ett angrepp mot ett mål i Europa. Nato uppgav i juni 2026 att den ryska hybridverksamheten mot medlemsländerna bland annat omfattar sabotage mot kritisk infrastruktur, våldshandlingar, cyberangrepp, elektroniska störningar, desinformation, politisk påverkan och ekonomiska påtryckningar.

Risken för ett traditionellt militärt angrepp mot Sverige bedöms samtidigt som låg. Michael Claesson delar den bedömningen och hänvisar till att huvuddelen av den ryska armén är engagerad i kriget i Ukraina. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten bedömde dock i februari 2026 att det militära hotet mot Sverige kommer att öka när Ryssland stegvis stärker sin förmåga i Sveriges närområde.

Säkerhetspolisen uppgav i lägesbilden för 2025–2026 att risken har ökat för att främmande makt, framför allt Ryssland, försöker pröva Sveriges motståndskraft. Myndigheten beskrev det ryska sabotagehotet som reellt och hänvisade till rapporterade skador på telemaster, skadade kablar på Östersjöns botten och andra misstänkta sabotage i Sverige.

Michael Claesson pekar främst på hybridkrigföring, där olika metoder används för att gradvis försvaga förtroendet för Sveriges egen förmåga och ge Ryssland större handlingsutrymme. Regeringen meddelade i januari 2026 att Sverige och grannländerna kontinuerligt utsätts för hybridangrepp och att en nationell strategi för psykologiskt försvar ska tas fram under året. När en utredning om drönaranvändning inom det civila försvaret tillsattes i juni uppgav regeringen att Sverige och landets allierade i allt högre grad utsätts för hybridangrepp, sabotage och andra hot.

Den ryska skuggflottan är ett av exemplen på verksamhet som svenska myndigheter har ingripit mot. Kustbevakningen och Polismyndigheten bordade fartyg ur flottan vid fem tillfällen under våren och försommaren 2026. Två av ingripandena gällde fartyg som uppges ha fört falsk flagg och varit på väg in på svenskt vatten. Natos generalsekreterare berömde i maj Sveriges åtgärder mot skuggflottan under en gemensam pressträff med Sveriges statsminister.

Europeiska rådet krävde i mars fortsatta insatser för att begränsa skuggflottans verksamhet och fördömde Rysslands ihållande hybridkampanjer mot Europeiska unionen. I juni beslutade Europeiska unionens råd om nya sanktioner mot skuggflottans organisation och mot nätverk som används för ryska hybridangrepp i Europa.

Polens utrikesministerium uppgav i februari att europeiska länder redan utsätts för en kampanj med sabotage och destabiliserande verksamhet. Enligt ministeriet hade Polen drabbats av ryska drönarkränkningar, anlagda bränder och ett försök till angrepp mot järnvägssystemet.

Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten har tagit fram sju typsituationer för totalförsvarsplaneringen. De omfattar hybrida hot, värdlandsstöd, angrepp mot norra Sverige och Gotland, fjärrangrepp samt förstärkningar av Natos norra flank och Baltikum. Myndigheten för civilt försvar uppgav att planeringsunderlaget för 2025–2030 har anpassats till Sveriges medlemskap i Nato och erfarenheterna från Rysslands invasion av Ukraina.

Michael Claesson säger att Sverige behöver vara mentalt och praktiskt förberett på att förvarningstiden kan vara obefintlig. Han framhåller samtidigt att syftet inte är att skrämma, utan att skapa medvetenhet om att Ryssland har långsiktiga strategiska mål som står i konflikt med svenska intressen.