Mexiko kräver rättsliga åtgärder efter dödsfall vid ICE-insatser

Mexikos president Claudia Sheinbaum vill gå vidare juridiskt mot USA efter att mexikanska medborgare avlidit i amerikanska migrantförvar och i samband med insatser från migrationspolisen Immigration and Customs Enforcement, ICE. Sheinbaum har formellt begärt att amerikanska åklagare utreder dödsfallen, även om USA inte har någon juridisk skyldighet att agera. Mexikos utrikesdepartement har samtidigt gett konsulaten i Houston och Orlando i uppdrag att bistå berörda familjer och inleda rättsliga åtgärder i USA.

Bakgrunden är bland annat dödsskjutningen av den mexikanske medborgaren Lorenzo Salgado Araujo i Houston i Texas. USA:s federala åklagare Aaron Reitz uppgav att Salgado Araujo var 52 år och att ICE-agenter förväxlade hans skåpbil med ett fordon som tillhörde två guatemalanska män som myndigheten sökte. Representanterna Sylvia Garcia, Al Green, Lizzie Fletcher och Christian Menefee uppgav att skjutningen inträffade på Canal Street i stadsdelen Magnolia Park den 7 juli. Enligt de fyra representanterna fick Salgado Araujos familj kännedom om hans död genom nyhetsrapportering och sociala medier.

Salgado Araujo var på väg till arbetet tillsammans med sin bror och två andra män när han sköts. Han saknade uppehållstillstånd. USA:s departement för inrikes säkerhet, DHS, har hävdat att Salgado Araujo försökte köra på en ICE-tjänsteman, något som de andra männen i fordonet har motsagt. De berörda ICE-agenterna bar inte kroppskameror.

Åklagarmyndigheten i Harris County har certifierat de tre män som befann sig i Salgado Araujos fordon som centrala vittnen. Därefter ansökte männen om så kallade U-visum för att kunna skyddas mot utvisning medan de medverkar i utredningen. USA:s representanthuskommitté för inrikes säkerhet har meddelat att närmare 200 kongressledamöter krävt oberoende utredningar av dödsfallen i Houston och Maine samt att ICE stoppar utvisningsprocesserna mot personer som bevittnade händelserna.

Houstons borgmästare John Whitmire har krävt att ICE:s migrationsinsatser i staden stoppas i 90 dagar. John Whitmire hänvisade till behovet av utbildning i konfliktdämpning och säkrare metoder vid ingripanden.

Totalt har 17 mexikanska medborgare dött sedan president Donald Trump inledde sin kampanj för att utvisa miljontals papperslösa migranter från USA. Av dessa har 14 avlidit i migrantförvar och tre i samband med ICE-ingripanden. Mexiko har även skickat kravbrev till amerikanska företag som driver förvar där mexikanska migranter har avlidit.

ICE har samtidigt kraftigt ökat antalet gripanden under sommaren. Enligt uppgifter till The New York Times har antalet gripanden fördubblats jämfört med tidigare under året och omkring 2 000 migranter grips varje dag. Ett av Donald Trumps vallöften var att en miljon papperslösa migranter skulle utvisas årligen.

Människorättsorganisationer har kritiserat utvecklingen och menar att ambitionen har lett till alltför aggressiva metoder. Sedan september har ICE-agenter skjutit mot fler än 20 personer och tio människor har dödats i samband med ingripanden. I Biddeford i delstaten Maine sköts även den 26-årige colombianen Johan Sebastián Durán Guerrero till döds i sin bil under en ICE-insats. DHS bekräftade hans identitet och uppgav att han hade fått amerikanskt arbetstillstånd i maj 2025, men framhöll samtidigt att tillståndet i sig inte gav honom laglig migrationsstatus.

DHS meddelade på tisdagen att ICE-agenter tills vidare hade instruerats att sluta stoppa bilar i väntan på ny utbildning om hur trafikstopp ska genomföras, enligt Fox News. På onsdagen uppmanade Donald Trump däremot ICE att fortsätta med trafikkontrollerna och beskrev dem som ett av myndighetens viktigaste och mest effektiva verktyg för brottsbekämpning.

ICE uppgav att myndigheten den 17 juli hade 2 126 avtal inom programmet 287(g) i 39 delstater och två amerikanska territorier. Programmet ger lokala och delstatliga polismyndigheter befogenhet att utföra vissa migrationskontroller.

Immigration and Customs Enforcement är en federal polismyndighet med fler än 20 000 anställda och över 400 kontor i USA och andra delar av världen. Myndigheten bildades 2003 efter terrorattackerna den 11 september 2001 och arbetar mot gränsöverskridande kriminalitet och illegal invandring. Till skillnad från USA:s gränspolis genomför ICE insatser inne i landet och får stoppa och gripa personer som misstänks bryta mot immigrationslagarna.

ICE har fått kraftigt ökade resurser och genomfört tusentals gripanden sedan Donald Trump återvände till Vita huset i januari 2025. Många ingripanden har skett på offentliga platser och har följts av sammanstötningar med demonstranter som protesterat mot myndighetens arbete. ICE har endast rätt att använda våld när det bedöms vara nödvändigt och sker i enlighet med amerikansk lag.