USA militärtoppar varnar för långvarigt Irankrig

Flera amerikanska militärchefer har varnat för att ett fortsatt storskaligt krig mot Iran kan försvaga USA:s förmåga att hantera militära hot i andra delar av världen. Varningarna framfördes i ett orderunderlag till USA:s krigsminister Pete Hegseth den 14 augusti, bara veckor innan USA återupptog sina attacker mot Iran efter omkring en månads vapenstillestånd.

Underlaget innebär samtidigt att vissa amerikanska förband i Mellanöstern ska stanna till och med september medan andra ska vara kvar in i 2027. Ledningarna för USA:s styrkor i Europa, Asien-Stillahavsområdet och Latinamerika samt marinens högsta militära chef motsatte sig formellt ytterligare förlängningar, men uppgav att ordern skulle genomföras. Mer än 50 000 amerikanska soldater har varit i beredskap för möjliga nya attacker, samtidigt som fartyg och flygplan från förband i Europa, Asien och Latinamerika har flyttats till Mellanöstern.

Pete Hegseth har velat förstärka beredskapen med ytterligare soldater. Militärcheferna har samtidigt beskrivit belastningen från Irankriget som alltför omfattande och långvarig. Hegseths talesperson Sean Parnell har avstått från att kommentera uppgifterna om de interna diskussionerna och uppgett att beslut om styrkornas omfattning och hur länge de ska stanna fattas utifrån den aktuella hotbilden.

Vapenstilleståndet bröts natten mot måndag när USA bombade två iranska raketramper på ön Larak i Hormuzsundet. USA:s centralkommando uppgav att revolutionsgardets styrkor förberedde raketer som skulle kunna användas för att placera sjöminor i sundet och beskrev angreppet som begränsat och precist. USA:s militär uppgav också att internationella farleder i Hormuzsundet hade röjts från befintliga minor veckan före attacken.

Iranska myndigheter uppgav efter anfallet mot Larak att två personer dödades och flera skadades. Irans försvarsmakts generalstab och Khatam al-Anbiya Central Headquarters varnade därefter för ett betydligt kraftigare svar om USA genomför ytterligare attacker. USA:s centralkommandos talesperson Tim Hawkins uppgav att amerikanska styrkor övervakar området kring Hormuzsundet och är beredda att skydda handelsfartygens fria passage.

Iran avfyrade därefter robotar mot Jordanien. Jordaniens försvarsmakt meddelade den 31 augusti att luftförsvaret hade skjutit ned åtta robotar som kränkte landets luftrum och att projektilerna förstördes innan de kunde utgöra ett hot mot människor eller egendom. Samma dag uppgav Förenade Arabemiratens utrikesministerium att landets luftförsvar hade ingripit mot en iransk drönare över emiratiskt territorialvatten. Ministeriet beskrev händelsen som ett brott mot landets suveränitet och uppgav att Förenade Arabemiraten förbehåller sig rätten att svara i enlighet med internationell rätt.

Donald Trump skrev samtidigt på Truth Social att Khargön, Irans viktigaste hamn för oljeexport, kan förstöras. En amerikansk tjänsteman uppgav att ön före krigets början hanterade omkring 90 procent av Irans oljeexport. USA:s vicepresident JD Vance sade den 31 augusti att Donald Trumps inlägg var avsett som ett budskap till Iran och inte som ett besked om en kommande militär operation. En amerikansk tjänsteman bekräftade samtidigt att Khargön inte hade angripits under nattens amerikanska insats och att videon som Donald Trump publicerade var AI-genererad.

Donald Trump sade den 31 augusti att de återupptagna amerikanska angreppen mot Iran skulle vara begränsade. Han avfärdade samtidigt oro för USA:s vapenlager och hävdade att landet har stora mängder äldre vapen tillgängliga.

USA har även utökat det ekonomiska trycket mot Iran. Finansminister Scott Bessent meddelade den 24 augusti att finansdepartementet hade inlett kampanjen Operation Economic Outcast mot Irans internationella ekonomiska förbindelser. Åtgärderna omfattar digitala tillgångar, teknik, guld, flyg och sjöfart och ökar risken för sekundära sanktioner mot aktörer som fortsätter att handla med Iran. Samma dag meddelade USA:s finansdepartement att fler än 60 företag, personer och fartyg hade sanktionerats för kopplingar till bland annat iransk anskaffning av kärn- och robotteknik, cyberverksamhet och oljeintäkter.