Mattias Svanberg lugnas av träningsdata

Tekniska hjälpmedel för att mäta träning och återhämtning blir allt vanligare inom elitidrotten. I det svenska herrlandslaget använder flera spelare personliga träningsarmband som registrerar bland annat puls, belastning och återhämtning dygnet runt.

Elliot Stroud, som representerar Mjällby AIF och ingår i Graham Potters VM-trupp, uppger att han använder armbandet för att få ytterligare information om hur kroppen reagerar på träning. Enligt honom ger utrustningen viss kompletterande data utöver den information som samlas in via de GPS-västar som landslaget använder under träningar och matcher. Han beskriver dock främst siffrorna som intressanta att följa snarare än något som styr hans beslut i vardagen.

Även Mattias Svanberg, mittfältare i VfL Wolfsburg och med 42 A-landskamper samt tre landslagsmål, använder samma typ av utrustning på eget initiativ. Han uppger att intresset ökade efter att han och familjen fått sitt andra barn och att fokus främst ligger på sömn och återhämtning. Enligt Svanberg har mätningarna gjort honom lugnare eftersom de visat att kroppen kan prestera väl även efter nätter som inte varit optimala. Han beskriver tekniken som ett verktyg för att följa och optimera sin fysiska status, inte något han följer utan undantag.

Mikael Svarén, forskare i idrottsvetenskap, menar samtidigt att användningen av sådana hjälpmedel kan innebära utmaningar. Enligt honom visar forskning att tekniken både kan bidra till motivation och skapa ett alltför starkt fokus på olika mätvärden. Han säger att tränare har uttryckt oro över att aktiva i vissa fall blivit sämre på att tolka kroppens egna signaler och i stället förlitar sig på vad tekniken visar.

Mikael Svarén hänvisar också till forskning som enligt honom visar att erfarna idrottare tidigare ofta kunde upptäcka problem i kroppen innan resultaten påverkades. Han anser att vissa aktiva numera i högre grad använder tekniska mätvärden som främsta bedömningsgrund för om ett träningspass varit bra eller dåligt.

Liknande slutsatser presenteras i rapporten När varje steg mäts, där Mikael Svarén var ansvarig forskare. Rapporten bygger på enkäter och intervjuer med 418 elever och 48 tränare från 24 olika idrotter. Där uppges att sju av tio elever använder tekniska hjälpmedel för att mäta träning och återhämtning. Rapporten visar också att var fjärde elev på idrottsgymnasier upplever stress kopplad till sådan teknik, medan nära hälften inte ser någon prestationsförbättring när analys och återkoppling från tränare är otillräcklig.

Enligt Mikael Svarén finns det även exempel där elitidrottare reagerat negativt på återhämtningsdata inför stora tävlingar. Han säger att vissa aktiva blivit oroliga när tekniska hjälpmedel visat svaga sömn- eller återhämtningsvärden inför viktiga mästerskapsstarter, trots att den egna känslan varit god.

Trots kritiken tror Mikael Svarén att användningen av tekniken kommer att fortsätta. Samtidigt bedömer han att elitidrotten på sikt kan komma att fokusera på färre mätvärden, där de indikatorer som har tydlig vetenskaplig förankring får större betydelse än dagens omfattande mängd data.