Måsbråken ökar trots kraftig minskning av flera arter

Klagomålen på störande måsar har ökat i svenska städer under sommaren. Stockholms stad hade fram till början av juli 2026 fått in 139 måsrelaterade ärenden, jämfört med 57 under motsvarande period 2023. Antalet anmälningar i Stockholm var samtidigt 29 procent högre än året före. I Malmö har en bostadsrättsförening bedrivit skyddsjakt för att minska störningar från måsljud.

Per Alström, professor i ekologi och genetik vid Uppsala universitet, uppger att måsar använder sina gälla läten för att varna för fara och hålla kontakt inom par och mellan föräldrar och ungar. Under häckningsperioden kan fåglarna försvara sina ungar genom att dyka mot människor, men de passerar normalt ett par meter ovanför huvudet. Den som blir angripen kan enligt Per Alström titta upp och hålla ögonkontakt eller placera ett paraply eller en pinne över huvudet, eftersom fåglarna riktar sig mot den högsta punkten.

Måsarnas avföring och bobyggande orsakar också problem. Thomas Persson Vinnersten, biolog och skadedjursexpert på Anticimex, uppskattar att företaget hanterar fler än 100 måsrelaterade ärenden i Sverige varje år. Avföringen kan skada ytor och försämra effekten hos solceller, medan bomaterial kan täppa till hängrännor och orsaka översvämningar.

Konflikterna uppstår bland annat eftersom människor och måsfåglar söker sig till samma miljöer. Städer erbjuder matrester, närhet till vatten och höga byggnader med platta tak, samtidigt som fåglarna kan undvika rovfåglar. Havsmiljöinstitutets publikation Havsutsikt beskriver även minskade fiskbestånd, en krympande fiskerinäring och exploaterade kustmiljöer som orsaker till att fler måsfåglar söker föda och häckningsplatser i tätorter.

Anticimex uppger att öppna sopor och matrester ökar risken för etableringar nära människor och rekommenderar förebyggande åtgärder före häckningen. Malmö stad anser att sådana insatser bör genomföras mellan augusti och februari, innan fåglarna återkommer och bygger bon. Vajrar, nät och piggar anges som möjliga skydd på byggnader.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län uppger att fastighetsägare enligt miljöbalken ansvarar för åtgärder när fåglar orsakar risker eller olägenheter för människors hälsa. Myndigheten rekommenderar att öppet avfall och andra födokällor tas bort. Kommuner hjälper normalt inte enskilda fastighetsägare att flytta bon, ägg eller ungar.

Alla svenska fåglar är som utgångspunkt fredade, enligt Naturvårdsverket. Regeringen bestämmer genom jaktförordningen vilka arter som får jagas och under vilka villkor. Länsstyrelsen i Stockholms län uppger att vilda fåglars bon, ägg och ungar omfattas av lagligt skydd och att huvudregeln förbjuder att de dödas, förstörs eller flyttas.

Malmö stads skyddsjägare jagar endast stadsduvor och gäss på kommunal mark mellan den 11 augusti och den 28 februari. De får inte bedriva jakt på privata fastigheter.

Trots upplevelsen av att måsarna blivit fler har Sveriges fem vanligaste måsfåglar minskat under de senaste årtiondena. Det gäller skrattmås, fiskmås, gråtrut, silltrut och havstrut. Gråtruten och havstruten har minskat med omkring 50 respektive 60 procent under en trettioårsperiod.

SLU Artdatabanken bedömer att gråtruten har minskat med uppskattningsvis 49 procent under den period som ligger till grund för Rödlista 2025. Havstruten klassas som starkt hotad och minskar i hela Sveriges närområde, medan skrattmåsen klassas som nära hotad efter en långvarig nedgång. BirdLife Sverige uppger att Stockholms hustak fungerar som tillflyktsort för silltruten och att artens Östersjöpopulation nästan har halverats sedan slutet av 1970-talet.

Per Alström framhåller att måsfåglar är allätare och fungerar som renhållare i sina ekosystem. Efter sommaren flyttar många individer söderut och återvänder till Sverige på våren. Häckningssäsongen börjar i slutet av april och många arter lever i kolonier.

Måsar och trutar tillhör familjen måsfåglar, där måsar vanligtvis är mindre än trutar. Fiskmåsen har vit kropp, ljusgrå ovansida, svarta vingspetsar, gula ben och gulgrön näbb. Skrattmåsen har ljusgrå rygg, vit undersida och under sommaren chokladbrunt huvud samt röda ben och röd näbb.

Havstruten känns igen på sin vita kropp, mörka rygg, gula näbb med röd fläck och rosa ben. Gråtruten har grå vingovansida, vit undersida, gult näbbparti med röd fläck och rosa ben. Silltruten har vit kropp, mörkgrå ovansida, gula ben och gul näbb.