Marknaden räknar med flera svenska räntehöjningar

AI-genererad illustration

Nyheter

Marknaden räknar med flera svenska räntehöjningar

Av Peter KarlssonPublicerad: 17 sep 17:134 min

Federal Reserve höjde på onsdagskvällen styrräntan med 0,25 procentenheter till intervallet 3,75–4 procent. Det var den amerikanska centralbankens första höjning sedan 2023. Beslutet fattades enhälligt av Federal Reserves tolv ledamöter. Fed-chefen Kevin Warsh motiverade höjningen med att inflationen har varit för hög under lång tid. Prisuppgångstakten har legat över målet på 2 procent i fem år och uppgick i augusti till 3,4 procent.

Federal Reserves septemberprognoser visar en median för federal funds-räntan på 4,1 procent vid slutet av både 2026 och 2027. Därefter ligger medianprognosen på 3,9 procent 2028 och 3,6 procent 2029. Ledamöterna höjde samtidigt medianprognosen för USA:s ekonomiska tillväxt 2026 till 2,3 procent och sänkte prognosen för arbetslösheten vid årets slut till 4,1 procent. Prognosen för PCE-inflationen höjdes till 3,7 procent och en återgång till inflationsmålet på 2 procent väntas enligt prognoserna först 2029. På räntemarknaden räknas det samtidigt med ytterligare tre amerikanska höjningar under nästa år.

Stigande bränslepriser har varit den största drivkraften bakom den amerikanska inflationen. Prisuppgången har kopplats till kriget mot Iran, som Donald Trump startade i februari. I början av året låg förväntningarna i stället på att Federal Reserve skulle sänka räntan under 2026. Räntorna på amerikanska statsobligationer har under den senaste tiden stigit kraftigt.

Donald Trump reagerade efter räntebeskedet genom ett inlägg på Truth Social där han krävde att räntan skulle sänkas till 1 procent. I samtal med journalister uppgav Donald Trump att han hade talat med Kevin Warsh, som han själv har utsett, före beslutet. Donald Trump lade ansvaret för höjningen på de övriga ledamöterna i Federal Reserves kommitté och beskrev dem som mycket fientliga.

Även i Sverige har förväntningarna på högre räntor ökat. Räntan på en svensk tioårig statsobligation ligger på 3,15 procent, vilket är den högsta nivån på 15 år. En rapport från SEB visar att räntemarknaden räknar med fem höjningar av Riksbankens styrränta, från dagens 1,75 procent till 3 procent vid slutet av 2027.

Riksbanken meddelade vid sitt senaste räntebeslut den 20 augusti att möjligheten till en höjning senare under 2026 fortfarande kvarstår. Riksbanken uppgav samtidigt att penningpolitiken kan stramas åt om den högre inflationen under sommaren visar sig vara början på en mer varaktig uppgång. Nästa räntebesked kommer den 24 september, då Riksbanken även publicerar en ny räntebana tillsammans med den penningpolitiska rapporten.

SCB fastställde KPIF-inflationen i Sverige till 0,7 procent i augusti. KPIF exklusive energi sjönk samtidigt från 0,6 till 0,5 procent. Dieselpriset var enligt SCB 18 procent högre än ett år tidigare.

Om Riksbankens styrränta stiger till 3 procent skulle rörliga bolåneräntor kunna hamna nära 4 procent, jämfört med en genomsnittlig nivå kring 2,7 procent i dag. Svenska hushåll har enligt SCB skulder på sammanlagt 5600 miljarder kronor. En ränteuppgång på 1,25 procentenheter motsvarar ränteutgifter som är omkring 70 miljarder kronor högre per år.

Finansinspektionen uppgav den 4 september att genomsnittsräntan för nya och omförhandlade rörliga bolån nästan halverades från omkring 4,6 procent i december 2023 till omkring 2,3 procent i början av 2026, men att nedgången därefter hade stannat av. I juni låg bankernas genomsnittsräntor mellan 2,54 och 2,81 procent.

Flera banker har under de senaste dagarna höjt sina bundna bolåneräntor. Även bankernas finansieringskostnader har stigit. Sedan den 1 juli har räntan på tvååriga obligationer som används för bolånefinansiering ökat från 2,4 till 3,1 procent, medan räntan på femåriga obligationer har gått från cirka 3 till 3,5 procent.

SBAB meddelade den 17 september att det oväntat låga svenska inflationsutfallet för augusti gjorde att banken flyttade sin prognos för Riksbankens första kommande höjning från november till december. SBAB räknar med två räntehöjningar under det närmaste halvåret och bedömer att den rörliga bolåneräntan stiger till omkring 3,3 procent under 2027. Banken räknar samtidigt med att rörliga bolåneräntor ökar med omkring 0,5 procentenheter fram till början av 2027 och att längre bundna räntor stiger nästan lika mycket.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 89%
89%
11%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i huvudsak saklig och neutral i språkbruk. Den mesta informationen är tydligt källbelagd eller omgiven av attributioner ('enligt', 'uppgav', 'rapporterades') och språket undviker journalistens egna värderingar eller slutsatser. Det finns fått tydliga hänvisningar till källor såsom SCB, Fed, SBAB och andra aktörer. Den enda formuleringen som kan upplevas som journalistens eget påstående utan tydlig källa är meningen 'Stigande bränslepriser har varit den största drivkraften bakom den amerikanska inflationen.' Om den uppfattas som en sammanfattning av en källa eller analys, är effekten mindre; men oberoende-poängen skulle ändå vara hög. Därför bedöms texten i stort neutral med liten möjlighet till opartiskhet sakligt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
60%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln koncentrerar sig på teknokratiska, institutionella förklaringar till räntor och inflation och bygger sin berättelse på data från centralbanker och myndigheter samt bankaktörer. Den betonar marknadens och institutionernas roll och lämnar utrymme för icke-interventionsbaserade lösningar snarare än vänsterns omfördelningsfokus eller högerns fokus på strikta anpassningar och stramare politik. Detta gynnar en mitteninriktning som förespråkar pragmatism och saklig särredovisning av olika perspektiv.

Rubrik och framing:
Teknokratisk och institutionsfokuserad framing: marknadsförväntningar och centralbankernas beslut står i fokus.

Språk och ton:
Saklig

Källbalans:
Artikeln ger mest utrymme åt centrala institutioner och marknadsaktörer (Fed, Riksbanken, SCB, Finansinspektionen, SEB, SBAB) samt statsmakters auktoritet; politiska röster är närvarande men sekundära.

Utelämnanden och kontext:
Väldigt lite utrymme för konsumenters eller arbetstagarnas röster, fackförbund, bostadspolitikens aktörer eller kritik mot penningpolitikens konsekvenser för olika gruppers ekonomi; saknas perspektiv från politiska motståndare eller motförslag till rådande institutionella lösningar.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.