Man frikänns efter att ha tänt eld på bussresenär

AI-genererad illustration

Nyheter

Man frikänns efter att ha tänt eld på bussresenär

Av RedaktionenPublicerad: 22 sep 16:042 min

Amin Kibuka Aschberg, 26, frikänns av Nacka tingsrätt efter att ha erkänt att han tände eld på Egon Malmgrens hår på en buss i Nacka den 2 februari 2020. Tingsrätten bedömer att gärningen inte utgjorde grov misshandel och att brottet därför är preskriberat. Aschberg ska trots frikännandet betala 9 200 kronor i skadestånd till Egon Malmgren.

Händelsen inträffade på buss 474 sedan den då 73-årige Egon Malmgren hade klivit på i Ösbydalen på väg till ett födelsedagsfirande. Ett ungdomsgäng satt bakom honom och hann lämna platsen innan polisen kom. Bussen evakuerades senare vid trafikplats Orminge. Eftersom bussens övervakningskameror inte fungerade lades den första förundersökningen ned fyra dagar efter händelsen.

Den 22 september 2021 återupptogs utredningen efter att polisen i samband med en utredning om grovt vapenbrott hittat ett 17 sekunder långt filmklipp i en beslagtagen mobiltelefon. Filmen visade hur Egon Malmgrens hår började brinna. Utredningen var färdig under hösten 2021 och skickades till åklagare i december. Åklagaren Hanna Cardell begärde därefter kompletteringar, bland annat att mobilfilmen skulle tillföras förundersökningen.

Utredningen lades åter ned 2025. Den utpekade mannen hade då redan dömts till tolv års fängelse i ett annat mål med koppling till sprängningen i Hässelby den 16 mars 2023. Svea hovrätt fastställde i maj 2024 att han skulle dömas för försök till mord och grov allmänfarlig ödeläggelse. Efter en senare granskning överklagade Egon Malmgren beslutet att lägga ned bussärendet.

I februari 2026 väcktes åtal mot Amin Kibuka Aschberg för försök till grov misshandel, med misshandel av normalgraden som alternativ bedömning. Målet vid Nacka tingsrätt har nummer B 9781-25 och kammaråklagare Anna Telg är åklagare i processen. En planerad huvudförhandling den 13 maj sköts upp eftersom Aschberg samtidigt var målsägande i en annan rättegång mot Poya Shafie. Förhandlingen om bussattacken flyttades därför till september.

Under rättegången deltog Amin Kibuka Aschberg via länk från fängelset Hall av säkerhetsskäl. Han erkände gärningen och uppgav att han skämdes, att handlingen varit impulsiv och att han ville be Egon Malmgren om ursäkt. Malmgren tackade för ursäkten och uppgav att han var förvånad över erkännandet samt lättad över att rättegången till slut hade genomförts.

Egon Malmgren, som tidigare arbetat som radiojournalist, har uppgett att händelsen fortsatt att påverka hans trygghetskänsla flera år senare och att han fortfarande haft mardrömmar. Trots erkännandet frikänner Nacka tingsrätt Amin Kibuka Aschberg eftersom domstolen inte bedömer brottet som grovt och den gärning som återstår därmed är preskriberad.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 94%
94%
6%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln lämnar ett mycket neutralt och sakligt språk. Den redogör för rättsprocessens gång och domstolens beslut utan journalistiska värderingar eller emotionell förstärkning. Information om vad olika aktörer har sagt eller uppgett (t.ex. åklagare, målsägande, domstolen) återges som kvantifierade uppgifter snarare än som journalistens egna slutsatser eller tolkningar. Även beskrivningar av känslor eller synpunkter (som den tilltalades eller offrets utsagor) framställs som återgivna uttalanden eller uppgifter från källor, inte som journalistens egna åsikter. Teksten följer händelseförloppet kronologiskt och använder källaktiviteter (åklagare, rättsinstanser, målsägande) på ett tydligt sätt utan laddning eller vinkling. Sammantaget får texten som helhet ett mycket högt oberoende‑poäng. Enbart mycket små effektiva nyanser i beskrivningarna gör att poängen inte når maximal nivå.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar institutionella processer, rättsstatens grunder och saklig redovisning av händelseförloppet snarare än att driva politiska lösningar eller kritisera/försvara specifika intressen. Den centrala viktningen av domstolens beslut och den rättsliga hanteringen av fallet pekar mot en mittenprägel där flera perspektiv ger utrymme utan stark sidoriktad politisk agenda.

Rubrik och framing:
Fokuserar på rättsprocessen och resultatet (frikännande) snarare än att lägga fram policyförslag; framställningen förklarar varför gärningen inte bedöms som grov och därför preskriberas, samtidigt som offret tydligt nämns.

Språk och ton:
Neutral/informativ

Källbalans:
Bredd i källor med domstolens beslut, åklagaren, gärningsmannen via förhör/uppträdande och offret; viss vikt på den juridiska processen över politiska eller samhälleliga resonemang.

Utelämnanden och kontext:
Saknar inslag av politiska eller samhällspolitiska kommentarer om lagstiftning eller brottsförebyggande åtgärder; saknas kommentarer från bussbolaget eller fackföreningsrepresentanter och bredare jämförelser till liknande fall.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.