Man åtalas efter att nazistflagga synts genom fönster

Justitiekanslern har väckt åtal för hets mot folkgrupp mot en man i 45-årsåldern i Vänersborgs kommun. Åtalet gäller en flagga med hakkors som mannen ska ha haft uppsatt på en vägg i sin bostad, där den varit synlig genom ett fönster för personer i området.

I stämningsansökan hänvisar Justitiekanslern till hakkorsets koppling till Nazityskland och den nazistiska ideologins föreställningar om rasöverlägsenhet och rashat. Myndigheten anser att mannen genom att visa flaggan har uttryckt missaktning mot bland andra judar och romer.

Justitiekanslern har en särskild roll i mål som gäller tryckfrihetsbrott. Åklagarmyndigheten förklarar att flaggor som tillverkats i tryckpress kan omfattas av tryckfrihetsförordningen. När en sådan flagga omfattas av grundlagens bestämmelser är Justitiekanslern ensam behörig att väcka åtal för tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp.

Liknande fall har tidigare prövats i svenska domstolar. I maj 2021 rapporterade Dagens Juridik om en kvinna som dömts för tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp i både tingsrätt och hovrätt efter att ha placerat en nazistflagga i sitt bostadsfönster. Kvinnan hade uppgett att flaggan fungerade som insynsskydd. Domstolarna bedömde dock att förklaringen inte befriade henne från ansvar, eftersom hon var medveten om hakkorsets innebörd.

Ett annat fall inträffade i Degerfors, där Justitiekanslern 2019 väckte åtal mot en kvinna som haft en nazistflagga synlig från ett fönster i sin bostad. Polisen hade tagit flaggan i beslag och kammaråklagare Marcus Nyman i Karlstad fick uppdraget att föra talan vid Örebro tingsrätt. Åtalet uppmärksammades den 13 juni samma år.

Även Högsta domstolen har behandlat rättsliga frågor som rör nazistflaggor. I februari 2019 slog domstolen fast i mål Ö 3364-18 att Justitiekanslern har bevisbördan när en tilltalad invänder att en tryckt nazistflagga spridits utan behörighet eller att åtalet är preskriberat. Målet gällde en hakkorsflagga som hade hissats på ett torg i Eskilstuna 2017.

I den statliga utredningen SOU 2019:27 om rasistiska symboler konstaterades att omkring 30 olika symboler hade varit föremål för prövning i svenska domstolar. Hakkorset var den symbol som oftast förekom i rättspraxis. Utredningen betonade samtidigt att omständigheterna kring användningen måste vägas in vid bedömningen av om ett brott har begåtts.

Brottsförebyggande rådets statistik över polisanmälda hatbrott 2024 visar att hets mot folkgrupp stod för 20 procent av de registrerade brott där myndigheten identifierat ett hatbrottsmotiv. Bland brottsanmälningar med antisemitiska motiv var motsvarande andel 44 procent.

I det aktuella ärendet i Vänersborg är det flaggans synlighet från bostaden och dess nazistiska symbolik som ligger till grund för Justitiekanslerns stämningsansökan.

Gillar du den här personligheten?