Maktkamp inför kongressvalet i november

Mellanårsvalet den 3 november kan förändra maktbalansen i kongressen och hota Donald Trumps ställning genom att ge Demokraterna möjlighet att öppna nya utredningar om de vinner båda kamrarna.

Republikanerna kontrollerar i dag både representanthuset och senaten, men Demokraterna behöver vinna fyra senatsmandat från republikanerna för att bli majoritet i senaten.

Om Demokraterna återtar både representanthuset och senaten skulle representanthuset kunna inleda utredningar mot presidenten som i nuläget begränsas om republikanerna behåller senaten, och ett arbete beskrivs redan ha inletts i det tysta för att snabbt kunna dra igång sådana utredningar vid ett maktskifte.

Nationella opinionsmätningar visar 40 procent som anser att Donald Trump gör ett bra jobb och 56 procent som anser att han gör ett dåligt jobb.

I flera delstater som traditionellt styrts av republikanerna ligger demokratiska kandidater antingen i ledning eller jämt i mätningarna, enligt underlaget; detta nämns särskilt för Maine, North Carolina, Ohio och Alaska.

Demokraterna har dessutom rekryterat ovanligt starka kandidater i North Carolina, Ohio och Alaska, där de troliga demokratiska kandidaterna nyligen haft delstatliga ämbeten och uppges vara populära.

Republikansk ställning bedöms även kunna ifrågasättas i Texas och Iowa, delstater där Trump tidigare vann presidentvalet med tvåsiffrig marginal.

En analys konstaterar att Trumps sjunkande popularitet, stigande inflation och osäkerhet kring ett krig i Mellanöstern kan skapa förutsättningar för starka demokratiska framgångar, även om en sådan våg inte är säker.

Spelmarknadernas svängningar gör att senaten nu betraktas som osäker, vilket enligt underlaget öppnar en realistisk väg för demokratiska vinster.

Källa: faktauppgifter