Magdalena Andersson lovar arbetarpension vid regeringsskifte

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson bedömer att ett regeringsskifte efter valet är inom räckhåll och pekar ut en ny arbetarpension som ett centralt löfte inför nästa mandatperiod. Förslaget är utformat som en behovsprövad övergångs- och arbetarpension som ska kunna sökas före riktåldern av personer som inte orkar fortsätta arbeta hela vägen fram till den. Tanken är att de då inte ska behöva börja ta ut sitt ordinarie pensionskapital i förtid.

Magdalena Andersson vill i första hand nå en överenskommelse om arbetarpensionen i Pensionsgruppen, där samtliga åtta riksdagspartier ingår. Regeringen uppger att förändringar som ska rymmas inom den nuvarande pensionsöverenskommelsen kräver stöd från alla partier i gruppen, som leds av äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Om en uppgörelse inte nås säger Magdalena Andersson att hon som statsminister i stället vill driva frågan genom statsbudgeten och inte låta Pensionsgruppen stoppa förslaget.

Pensionsmyndigheten uppger att riktåldern är 67 år under perioden 2026–2031. Den styr bland annat när garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg tidigast kan betalas ut. Socialdemokraterna vill dessutom inom en bredare översyn av pensionssystemet utreda en särskild jobba-tidigt-bonus för personer som började arbeta tidigt och en lagstadgad möjlighet att minska arbetstiden i slutet av arbetslivet. Regeringen beslutade den 18 juni 2026 att tillsätta en utredning av hela grundskyddet i det allmänna pensionssystemet efter en överenskommelse mellan samtliga partier i Pensionsgruppen.

LO:s ekonom Anna Almqvist uppgav att organisationens beräkningar visar att pensionsavgiften behöver höjas med 2–3 procentenheter. Hon uppgav också att en arbetare som arbetar från 19 till 65 års ålder i dag kan räkna med en inkomstgrundad pension på drygt hälften av lönen. LO har med hänvisning till SCB:s arbetsmiljöundersökning uppgett att 38 procent av arbetarkvinnorna och 26 procent av arbetarmännen mellan 50 och 64 år inte tror att de kommer att orka arbeta fram till den ordinarie pensionsåldern för sitt yrke.

Arbetarpensionen ingår i Socialdemokraternas större valpaket tillsammans med bland annat automatisk uppräkning av statsbidragen till kommuner och regioner, avskaffad karensdag i sjukförsäkringen, billigare tandvård för unga och vuxna samt förslag om dubbla barn- och studiebidrag inför jul- och sommarlov. Partiet vill också införa vinstförbud i skola och förskola, begränsa grupperna för yngre barn till högst tolv elever per lärare och verka för en bred energiöverenskommelse.

Socialdemokraterna vill även förändra arbetslöshetsförsäkringen. Partiet vill höja taket i a-kassan till 36 000 kronor och låta nedtrappningen av ersättningen börja först efter 200 dagar i stället för efter 100 dagar. Magdalena Andersson har samtidigt avvisat lagstiftning om kortare veckoarbetstid och anser att frågan i första hand ska hanteras av arbetsmarknadens parter. Hon har samtidigt uttryckt stöd för att arbetstiden i praktiken ska kunna kortas.

För att finansiera vallöftena hänvisar Socialdemokraterna till en tillväxtpolitik som partiet bedömer ska ge högre ekonomisk aktivitet och fler jobb. Partiet vill också använda en bankskatt, höjd skatt för personer som tjänar mer än 70 000 kronor i månaden och avskaffad överkompensation i skolpengen till friskolor.

Under en valturné i Skåne bemötte Magdalena Andersson också kritik från Jacob Wallenberg, ordförande i Svenskt Näringsliv och en central person i Wallenbergfamiljen. Jacob Wallenberg har uttryckt djup oro över skatteförslag och förslag om kortare arbetstid från ett eller flera rödgröna partier. Hans kritik omfattar även risker för Sveriges startup- och tekniksektor samt bedömningen att ökad statlig inblandning och kortare arbetstid kan försämra den internationella konkurrenskraften.

Magdalena Andersson avvisar den oron och hänvisar till den ekonomiska politik som fördes under hennes tid som finansminister och statsminister. Hon anser i stället att näringslivet borde vara mer bekymrat över en regering där Sverigedemokraterna får ett dominerande inflytande. Magdalena Andersson säger att Sverigedemokraterna saknar en tillväxt- och jobbpolitik och motsätter sig ny teknik som bland andra Wallenberg investerar i.

Opinionsläget inför valet visar fortfarande ett övertag för oppositionspartierna, även om avståndet har minskat. I Novus mätning som publicerades den 7 september fick oppositionspartierna 50,3 procent mot 47,9 procent för regeringssidan tillsammans med Sverigedemokraterna. Liberalerna fick 4,3 procent och låg därmed över riksdagsspärren i undersökningen, som byggde på intervjuer med 2 888 väljare mellan den 1 och 5 september. Socialdemokraternas eget stöd har samtidigt visat tecken på att försvagas, och en mätning under veckan placerade partiet kring 26 procent.

Magdalena Andersson har inte velat ange vilka partier som kan ingå i en regering efter en eventuell rödgrön valseger. Hon säger att valresultatet först måste bli klart. När Vänsterpartiets möjliga regeringsmedverkan kommer på tal säger hon fortsatt att partiet har en lång resa att göra, men hon vill inte dra upp någon ny uttrycklig röd linje utöver att hon utesluter samarbete med Sverigedemokraterna. Magdalena Andersson bedömer samtidigt att det skulle gå att samarbeta med Vänsterpartiet i stora sakfrågor och att regeringsbildningen kan bli svår även vid en valseger.

Magdalena Andersson är 59 år och växte upp i Uppsala. Efter gymnasiet flyttade hon till Stockholm för studier vid Handelshögskolan. Hon har varit planeringschef och statssekreterare i Regeringskansliet och blev finansminister 2014. Hösten 2021 valdes hon till partiledare för Socialdemokraterna. Den 24 november samma år blev hon Sveriges första kvinnliga statsminister men avgick efter sju timmar sedan riksdagen röstat ned budgeten och Miljöpartiet lämnat regeringen. Hon valdes på nytt till statsminister den 29 november 2021. Efter valförlusten 2022 tog Moderaternas partiledare Ulf Kristersson över som statsminister.