Lövin kritiserar fiskhindren i Ångermanälven

Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin riktar kritik mot hur Sverige hanterar hinder för fiskvandring i reglerade vattendrag. Vid ett besök i Sollefteå lyfte hon situationen i Ångermanälven, där Sollefteå kraftverk stoppar lax och öring från att fortsätta sin naturliga vandring uppströms.

Länsstyrelsen Västernorrland beskriver att lax tidigare fångades vid Granvåg, uppströms platsen där kraftverket ligger i dag. Efter utbyggnaden stoppas laxen vid Sollefteå kraftverk och de tidigare strömsträckorna i området är överdämda. Av länets 76 vattenkraftverk hade endast tre fiskväg för uppströms vandring enligt uppgifter från 2025. Någon fiskväg för nedströms passage fanns inte vid något av kraftverken.

För hela Sverige visar uppgifter från länsstyrelserna att omkring 16 procent av landets cirka 1 600 vattenkraftverk har fiskvägar för uppströms passage. Endast omkring 4 procent har lösningar för både uppströms och nedströms vandring.

Isabella Lövin anser att Sverige ligger efter i arbetet med att anpassa vattenkraften till EU:s krav och framhåller behovet av moderna miljövillkor för anläggningar som påverkar fiskens möjligheter att vandra. Miljöpartiet uppger att Isabella Lövin är ledamot av Europaparlamentet sedan valet 2024 och att hennes arbete där främst är inriktat på miljö-, havs- och vattenfrågor samt skyddet av Östersjön. Hon har tidigare uppmärksammats för sitt arbete med fiskefrågor i Europaparlamentet och för boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken.

Energimyndigheten uppger att en lagändring som började gälla den 1 januari 2019 innebär att tillståndspliktig vattenkraft ska ha moderna miljövillkor. Planen är att landets vattenkraftverk ska omfattas av sådana villkor omkring 2040. Havs- och vattenmyndigheten anger att moderna miljövillkor innebär att miljöskyddande villkor och bestämmelser ska ha fastställts enligt miljöbalken genom en dom eller ett beslut som inte är äldre än 40 år.

Regelverket ändrades ytterligare under 2026. Riksdagen beslutade den 26 maj om förändringar som gör det möjligt att fullt ut använda de mindre stränga krav som EU:s art- och habitatdirektiv medger vid omprövning av vattenkraft. Ändringarna började gälla den 1 juli 2026. Regeringen uppgav i maj att mark- och miljödomstolar efter förändringarna i vissa fall kan avstå från miljövillkor som annars skulle krävas för att undvika risk för skada på ett Natura 2000-område, när ett sådant undantag är tillåtet enligt EU-direktivet.

Sollefteå kraftverk ägs kommunalt genom Sollefteåforsens AB. Bolaget uppger att anläggningen togs i drift 1966 och har tre aggregat, en effekt på 62 megawatt och en normal årsproduktion på omkring 298 gigawattimmar. Fallhöjden är drygt nio meter.

Sollefteå kommun beslutade 2023 att avsätta 150 000 kronor för att slutföra en utredning om fiskvandring vid kraftverket. Kommunens handlingar visar att en förstudie från 2020 pekade ut en naturlik fiskväg på kraftverkets högra sida och genom stadsparken som den föredragna lösningen.

Isabella Lövin framhåller att det finns fonder med pengar som kan användas för att uppdatera vattenkraftverk och att kommunen samtidigt behöver göra egna prioriteringar om hur omfattande åtgärderna ska vara. Sollefteåforsens AB uppger samtidigt att bolaget planerar investeringar på mer än 300 miljoner kronor under perioden 2027–2030, bland annat för byte av en turbin, två generatorer samt el- och kontrollutrustning.