LKAB bygger nytt sovringsverk för sex miljarder

LKAB investerar sex miljarder kronor i ett nytt sovringsverk på gruvområdet i Malmberget. Anläggningen, som nu är under uppförande, beräknas enligt LKAB tas i drift 2028 och ska ersätta det nuvarande verket som började användas 1953.

Det befintliga sovringsverket är slitet och har inte tillräcklig kapacitet för dagens järnmalmsbrytning. Det nya verket dimensioneras för att hantera 24 miljoner ton magnetitmalm och en miljon ton hematitmalm per år. LKAB uppger att den nya processen ska minska produktionsstörningarna, öka järnutbytet och ge en jämnare produktion.

I sovringsverket krossas och siktas malmen innan den magnetsepareras. Därefter förs rågodset vidare till anrikningsverk och pelletsverk. Den nya anläggningen ska även kunna skilja ut apatit och sällsynta jordartsmetaller. Apatiten ska användas vid framställning av bland annat konstgödsel och gips.

Planerna omfattar fortsatt förädling i ett apatitverk i Malmberget och i en industripark i Luleå. EU-kommissionen har klassat LKAB:s ReeMAP-satsning som ett strategiskt projekt enligt EU:s förordning om kritiska råmaterial. Projektet omfattar utvinning i Malmberget och Per Geijer samt förädling i Luleå och är inriktat på bland annat sällsynta jordartsmetaller för permanentmagneter.

Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt gav i juni 2026 miljötillstånd för LKAB:s fortsatta och utökade verksamhet i Malmberget i mål M 1413-23. Tillståndet omfattar även ett apatitverk och innehåller totalt 93 villkor. Det medger fortsatt brytning av 20 miljoner ton järnmalm per år samt produktion av högst 14 miljoner ton järnmalmsprodukter årligen, varav som mest nio miljoner ton pellets.

NCC meddelade den 17 juni 2026 att bolaget fått nästa byggetapp för det nya sovringsverket. Ordervärdet uppgår till omkring 900 miljoner kronor. Byggarbetet genomförs samtidigt som det befintliga sovringsverket fortsätter att vara i produktion.

LKAB finansierar satsningen och flera andra stora investeringar med egna medel. Vd Johan Menckel uppger att investeringarna är planerade och att bolaget har en stark balansräkning. Riksrevisionen har också bedömt att LKAB har en stark finansiell position. Enligt granskningen bedömdes bolaget kunna finansiera en planerad demonstrationsanläggning för järnsvamp genom eget kapital, intäkter från den befintliga verksamheten och lån, under förutsättning att ingen annan större investering genomfördes före den.

Trots att LKAB:s resultat har försämrats något under senare tid uppger bolaget att tillgångarna är tillräckliga för investeringarna. Prospekteringen har samtidigt gett nya fynd. Johan Menckel uppger att LKAB har omkring sju miljarder ton i malmresurser och malmreserver, medan cirka två miljarder ton hittills har brutits.

Riksrevisionen konstaterar att ungefär en tredjedel av LKAB:s järnmalmsbrytning sker i Malmberget och att gruvan har en central roll i bolagets planerade industriella omställning. Gällivare kommun uppgav i april 2026 att investeringen i sovringsverket ingår i flera samtidiga projekt på industriområdet. Kommunen angav då att LKAB:s områdeschef Monika Sammelin och projektledaren Mikael Uusitalo ansvarade för informationen om satsningen till det lokala näringslivet.

Den fortsatta gruvverksamheten påverkar även samhällsomvandlingen i Gällivare. Enligt Gällivare kommun väntas den pågå åtminstone till 2035, då LKAB:s nuvarande huvudnivå på 1 250 meters djup beräknas vara utbruten.