Livstid efter dödsskjutning av 21-åring i Bromma

Illustration

Nyheter

Livstid efter dödsskjutning av 21-åring i Bromma

Av RedaktionenPublicerad: 8 juli 13:305 min

Solna tingsrätt har dömt den 47-årige Niklas Roslund och den 30-årige Marcus Olsson till livstids fängelse för mordet på en 21-årig man som sköts ihjäl på en gångväg i Riksby i Bromma den 5 november 2025. Niklas Roslund dömdes även för grovt vapenbrott, medan åtalet om förberedelse till mord mot honom ogillades. Domstolen ogillade också åtalet om försök till grovt rån mot båda männen.

Enligt domstolen väntade Niklas Roslund på 21-åringen på gångvägen. När de två först möttes kramade de om varandra, men efter att 21-åringen vänt sig om och börjat gå därifrån avlossades flera skott mot hans rygg. Marcus Olsson satt enligt domen kvar i bilen och filmade händelsen, och filmen spreds senare på sociala medier. När polis kom till platsen hittades den skottskadade mannen i ett buskage, men hans liv gick inte att rädda.

Rådmannen Josefin Mallmin, som var rättens ordförande, uppgav att domstolen bedömde gärningen som en ren avrättning eftersom offret sköts flera gånger i ryggen när han hade vänt sig bort från skytten. Hon framhöll också att omständigheterna var så försvårande att någon annan påföljd än livstids fängelse inte ansågs möjlig.

Utredningen visade att de båda männen följt efter 21-åringen under flera dagar före mordet. Vittnen berättade att en mörkklädd man lämnade brottsplatsen i en gråsilvrig bil som senare hittades vid ett hotell i Bromma. Övervakningsfilmer från hotellet bidrog till att knyta en av männen till bilen. I hotellrummet fann polisen bland annat buntband och silvertejp, och Marcus Olsson greps när han senare återvände dit. Niklas Roslund greps några dagar senare i Göteborg efter att bilen kopplats till en nära anhörig till honom.

Båda männen har förnekat brott. Niklas Roslund har uppgett att de befann sig i området eftersom Marcus Olsson skulle köpa amfetamin av 21-åringen, medan Marcus Olsson har sagt att han lånat ut sin telefon till någon annan. Solna tingsrätt ansåg inte att förklaringarna var trovärdiga. Domstolen konstaterade att båda männens DNA återfanns på mordvapnet, att tändsatspartiklar hittades på deras kläder och tillhörigheter i hotellrummet samt att två bilder av offret fanns i Niklas Roslunds telefon. Utredningen visade också att de deltagit i Signalgrupper där mordet enligt domstolen planerades och att deras telefoner dagarna före dådet kopplats upp i närheten av platser där 21-åringen befann sig.

Den mördade 21-åringen var sedan tidigare känd av polisen och hade kort före dödsskjutningen berättat för en polis att han befann sig i konflikt med några tidigare vänner som ville honom illa. Någon personlig koppling mellan de dömda männen och 21-åringen har däremot inte kunnat fastställas. Domstolen konstaterade att detta stämde överens med åklagarens uppfattning att det rörde sig om ett beställningsmord, men något tydligt motiv eller någon anstiftare har inte kunnat identifieras.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan att journalisten själv tillskriver värderingar eller känslomässiga uttryck. Texten redovisar domstolens bedömningar, polisens fakta, och de tilltalades egna förklaringar utan att förstärka, förminska eller spekulera. Hårda uttryck som "ren avrättning" och beskrivningar av brottet är tydligt återgivna från domstolen och andra källor, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Några små inslag av värderande beskrivningar görs i form av juridiska termer från domstolen, men dessa är citat av rättens bedömning och inte journalisten egna formuleringar. Sammantaget är texten skriven i en neutral och saklig ton som följer god journalistisk praxis.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
70%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten då den fokuserar på rättsväsendets funktion och tydliga lag och ordning utan att kritisera eller problematisera bakomliggande orsaker. Rättssystemet framställs som effektivt och straffet som rättvisande. Den balanserar inte in perspektiv som skulle gynnar varken stark stat eller omfördelning (vänster) eller kritiserar offentliga institutioner och förespråkar marknadslösningar (höger). Därmed hamnar den främst i en teknokratisk och pragmatisk mittposition med fokus på institutioner och saklig rättstillämpning.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av ett allvarligt brott och tydliga rättsliga konsekvenser med fokus på gärningsmännens ansvar och domstolens hårda bedömning. Offret framställs som en tragedi, medan gärningsmännen är tydligt skyldiga och dömda. Rättsväsendet framstår som en stark och fungerande institution som ger ett rättvist straff.

Språk och ton:
Språket är formellt och sakligt utan värderande ord, vilket varken förminskar eller förstärker någon part. Det finns inga emotionellt laddade ord som påverkar bilden av parterna.

Källbalans:
Källorna består främst av rättens och polisens uttalanden samt fakta från domen. Offret ges viss bakgrund, men inga andra perspektiv som försvarare eller sociala analyser finns med, vilket ger en ensidig bild fokuserad på brott och straff.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en bredare kontext såsom orsaker till brottslighet, sociala eller strukturella faktorer, eller rehabiliteringsperspektiv. Det finns inga inslag som skulle kunna ge en mer nyanserad eller systemkritisk bild, vilket innebär att fokus stannar vid lag och ordning.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

ANNONS

Dela artikel:FacebookTwitter

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.