Liljeholmsbron fastnade – trafiken stoppades helt

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Liljeholmsbron fastnade – trafiken stoppades helt

Av Per Eriksson•Publicerad: 28 sep 23:27•2 min

Liljeholmsbron fastnade sent på måndagskvällen den 28 september i ett läge där den ena brodelen var uppfälld medan den andra låg nere. Trafiken kunde därför inte passera bron. Vid den senaste uppdateringen klockan 23.09 var det fortfarande oklart när bron skulle kunna öppnas för trafik igen.

Störningen inträffade samma dag som lågsäsongen för broöppningar började. Stockholms Hamnar anger att perioden pågår till den 26 april och att Liljeholmsbron då öppnas en gång i timmen dagtid samt efter föranmälan vid bland annat klockan 18.30, 19.30, 21.30 och 22.30. Liljeholmsbroarna har enligt Stockholms Hamnar en segelfri höjd på 14,7 meter och hör tillsammans med Danviksbron, Skansbron och Husarviksbron till Stockholms öppningsbara broar.

Bron har drabbats av flera liknande stopp under 2026. Polismyndigheten dokumenterade den 19 juni ett avbrott då bron fastnade i öppet läge av okänd anledning. Den första prognosen var omkring en timmes stopp, men bron var åter i drift klockan 10.00. Även den 9 maj fastnade bron i öppet läge och personal skickades till platsen. Den gången kunde trafiken återupptas klockan 11.15. Vid ytterligare en störning den 9 juni fastnade bron under en broöppning och kunde inte fällas ned. Personal fick då igång bron efter omkring en halvtimme, samtidigt som långa köer uppstod.

Trafikverket uppgav i samband med ett annat stopp den 10 juni 2026 att felet väntades vara åtgärdat omkring klockan 20; under avbrottet tvingades både bilister och cyklister vända. Efter en störning under 2025 uppgav trafikkontorets tekniske förvaltare Jimmy Krantz att en givare som läser av brons position hade slutat lämna signaler, vilket gjorde att säkerhetsbromsarna aktiverades.

Stockholms stads trafikkontor har i ett beslutsunderlag för Liljeholmsbroarna redovisat att omkring 27 000 motorfordon, 14 000 cyklister och 4 000 gående passerar broarna under ett normalt vardagsdygn. Därutöver passerar cirka 300 bussar med sammanlagt omkring 5 000 resenärer. Enligt Stockholms kommunfullmäktiges beslutsunderlag ska den västra Liljeholmsbron rustas upp först, medan en större renovering av den östra bron bedöms kunna vänta omkring 15 år om mindre åtgärder genomförs under tiden.

Stockholmskällan och Stadsmuseet anger att den nuvarande västra klaffbron uppfördes 1928 och att anläggningen kompletterades med den östra bron 1954. Trafikverket uppgav sommaren 2026 att Liljeholmsbron hör till de öppningsbara Stockholmsbroar som hanteras av Stockholms Hamnar.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är sakligt och neutralt skriven. Den tydliggör vad som är källornas uppgifter (t.ex. 'enligt Stockholms Hamnar', 'Polismyndigheten dokumenterade', 'Trafikverket uppgav') och gör inga egna tolkningar eller slutsatser. Den använder tids- och sifferangivelser samt återger händelser och åtgärder utan emotionell laddning eller värderande språk. Källorna etableras tydligt och återgivningen följer mening till mening tills perspektivet tydligt ändras, vilket upprätthåller neutralitet och oberoende språkbehandling.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
55%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar en mittinriktad syn genom att fokusera på offentliga myndigheters uppgifter, teknokratiska lösningar och planering utan att driva på omväxlande marknadslösningar eller sociala omfördelningar; den dominerande berättelsen är institutionell hantering och underhåll av offentlig infrastruktur.

Rubrik och framing:
Infrastruktur och myndighetsstyrning står i fokus när Liljeholmsbron stängs och stora renoveringsplaner diskuteras.

Språk och ton:
Faktabaserad och institutionell ton som lyfter offentliga aktörer.

Källbalans:
Offentliga myndigheter och offentliga organ dominerar källflödet (Stockholms Hamnar, Trafikverket, Polismyndigheten, Stockholms stad, Trafikkontoret, Stadsmuseet, Stockholmskällan). Ingen tydlig motpart eller privata aktörer i texten.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: politiska motparter/partier som kritiserar eller föreslår alternativa finansieringsmodeller, bostads- och pendlarintressen, fackliga röster, entreprenörs-/leverantörsperspektiv, samt direkta effekter på arbetspendling, miljö och kostnadseffekter.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.