Liberalernas lärarlönelöfte möter kritik om finansieringen

Liberalerna går till val på att höja lönerna för behöriga grundskole- och gymnasielärare med 10 000 kronor i månaden. Förslaget presenterades av partiledaren och utbildningsministern Simona Mohamsson samt vice partiledaren och gymnasie-, högskole- och forskningsministern Lotta Edholm. Liberalerna uppgav den 13 augusti att satsningen ska genomföras genom ett särskilt statsbidrag där staten och arbetsgivarna delar på kostnaden.

Den sammanlagda kostnaden beräknas till omkring 14 miljarder kronor. Staten ska enligt Liberalerna stå för cirka sju miljarder kronor, medan kommuner och andra skolägare ska finansiera den andra hälften. Lotta Edholm uppgav att arbetsgivare som inte medfinansierar satsningen inte heller ska få del av statsbidraget. Något startdatum är ännu inte fastställt.

Simona Mohamsson uppgav i ett pressmeddelande att Liberalernas långsiktiga mål är att erfarna lärare ska kunna ha löner på samma nivå som riksdagsledamöter. Statistiska centralbyrån redovisar att grundskollärare hade en genomsnittlig månadslön på 41 600 kronor under 2025, medan motsvarande lön för gymnasielärare var 44 200 kronor.

Lotta Edholm uppgav att förskolan inte omfattas av det aktuella förslaget och att Liberalerna avser att återkomma med ett separat paket för den verksamheten. Hon uppgav också att Lärarlönelyftet och systemet med karriärtjänster är tänkta att finnas kvar om den nya lönesatsningen införs.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog anser att staten bör stå för hela finansieringen när statliga lönesatsningar genomförs och att Liberalernas förslag bör omfatta samtliga lärare. Anna Olskog bedömde att kravet på medfinansiering från kommunerna gör genomförandet mer osäkert.

Lärarlönerna är ett av Liberalernas vallöften inför valet den 13 september 2026. Valmyndigheten har fastställt att val till riksdagen samt region- och kommunfullmäktige hålls samma dag. Förtidsröstningen i Sverige inleds den 26 augusti.

Liberalernas förslag presenteras samtidigt som opinionsläget är pressat för partiet. I en Demoskopundersökning genomförd mellan den 29 juli och 10 augusti fick Liberalerna 2,4 procent, vilket är under riksdagsspärren på fyra procent. De fyra oppositionspartierna fick tillsammans 50,6 procent, medan stödet för statsminister Ulf Kristerssons regeringsunderlag uppmättes till 46,9 procent.

Ulf Kristersson har samtidigt kritiserat Socialdemokraterna och avsaknaden av ett uttalat regeringsalternativ på den rödgröna sidan. Statsministern anser att partiernas skillnader inom bland annat säkerhetspolitik, skattepolitik, migrationspolitik och kriminalpolitik är så stora att de inte kommer att kunna regera tillsammans. Han menar att situationen i förlängningen skulle kunna leda till ett nyval.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson svarade att hon uppfattar Ulf Kristerssons resonemang som att han är inställd på att förlora valet. Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist meddelade i juni att Centerpartiet ser Magdalena Andersson som den mest sannolika samarbetspartnern efter valet och inte längre stödjer Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Centerpartiet står samtidigt fast vid att partiet inte vill ingå i en regering tillsammans med Vänsterpartiet.