Liberalerna vill stoppa föräldraveto mot elevstöd

Liberalerna går till val på att begränsa föräldrars möjlighet att säga nej till stödinsatser för barn i skolan. Enligt partiledaren Simona Mohamsson kan vårdnadshavare i dag motsätta sig bland annat samarbete kring elevens uppförande, utredningar och undervisning i en mindre grupp.

Mohamsson uppger att lärare kan bedöma att en elev behöver utredas eller få extra stöd, men att insatser fördröjs när föräldrar säger nej. Hon beskriver situationen som förlorad tid för barnen. Specialpedagogiska skolmyndigheten klargör samtidigt att en neuropsykiatrisk diagnos inte krävs för att en elev ska få stöd. Skolan ska utgå från elevens faktiska behov, utreda behovet av särskilt stöd och låta rektorn besluta om insatser genom ett åtgärdsprogram.

Förslaget ingår i ett åtgärdspaket som Liberalerna presenterar på måndagen för att minska oordningen i svenska skolor. Mohamsson uppger att bristande studiero påverkar samtliga elever och därför blir en prioriterad fråga för partiet under nästa mandatperiod.

Skolverkets fördjupning av PISA 2022 visade att studieron under svenska matematiklektioner var sämre än i övriga nordiska länder och än genomsnittet inom OECD. Mer än var tredje svensk elev uppgav att buller och oordning förekom under varje eller de flesta lektioner. Skolverket konstaterade också att elever som rapporterade ordningsstörningar i genomsnitt hade lägre resultat på PISA:s kunskapsprov.

Sveriges Lärare har i en medlemsundersökning uppgett att en majoritet av lärarna endast i låg eller mycket låg utsträckning ansåg sig kunna tillgodose samtliga elevers undervisningsbehov. Förbundet uppgav även att störande ljudnivåer och bristande studiero förekom under många lektioner.

Liberalerna presenterade den 25 april 2026 ett separat förslag om att kommunala och fristående skolhuvudmän ska vara skyldiga att erbjuda mindre hjälpklasser för elever med utåtagerande beteende. Klasserna ska enligt partiets förslag bemannas med speciallärare och erfarna lärare. I valmanifestet föreslår Liberalerna även ett nationellt tak på 20 elever per klass, med hänvisning till att mindre undervisningsgrupper ska ge lärarna mer tid för varje elev och stärka studieron.

Riksdagen beslutade den 3 juni 2026 om ändringar i skollagen som ska stärka tryggheten och studieron. Lagändringarna omfattar tydligare ansvar för skolledning och personal samt förändrade regler för disciplinära åtgärder. Utbildningsutskottet uppgav att kravet på skriftlig dokumentation varje gång en elev visas ut från undervisningslokalen eller får kvarsittning tas bort.

Regeringen gav i juni 2026 Skolverket i uppdrag att genomföra samlade informations- och stödinsatser inför reformerna om trygghet, studiero och elevstöd. Enligt regeringen omfattar reformarbetet även tidigare stöd till elever och ett nationellt mobilförbud i grundskolan.

Sveriges Lärare har tillsammans med nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark beräknat att omkring 10 000 elever i varje årskull lämnar skolan utan gymnasieexamen och senare får en svag eller obefintlig etablering på arbetsmarknaden. Samhällskostnaden beräknades till 25 miljarder kronor under fem år.

Mohamsson inleder samtidigt en bussturné inför valet. Trots Liberalernas svaga opinionsläge uppger hon att partiet bedömer att utvecklingen går att vända, men att det kräver två eller tre gånger större ansträngningar än för andra partier.