Lesbiska par valde Danmark för inseminering

Stockholmsparet Moa Aggerborg och Hannah Silfvercrantz valde att genomföra sin inseminering i Danmark efter en fertilitetsutredning. Beslutet grundades bland annat på möjligheten att få information om varför spermiedonatorn valt att donera. Nu delar paret med sig av vägen mot föräldraskap i sociala medier.

Inför beslutet att skaffa barn hade Moa Aggerborg och Hannah Silfvercrantz svårt att hitta information om hur de skulle gå till väga. Genom omfattande sökningar på internet och samtal med andra lesbiska kvinnor fick de den kunskap de behövde. Hannah Silfvercrantz beskriver informationsutbudet som begränsat.

Paret framhåller samtidigt att de uppskattar de möjligheter som finns för lesbiska par att bilda familj inom den svenska sjukvården. De dokumenterar nu sin egen process på sociala medier och har bland annat visat rummet som förbereds för deras kommande barn.

Enligt RFSL kan fertilitetsutredningar och förberedande undersökningar inför assisterad befruktning utomlands genomföras inom svensk sjukvård. Själva behandlingen i ett annat land omfattas däremot inte av det svenska högkostnadsskyddet för vård och läkemedel. Den som söker behandling utomlands behöver även ta hänsyn till utgifter för läkemedel, resor och boende. Klinikerna har olika krav på ålder och BMI, och både behandlingskostnader och väntetider varierar mellan länder.

För behandling med donerade spermier vid en utländsk klinik finns särskilda regler om juridiskt föräldraskap i Sverige. Skatteverket anger att behandlingen måste ha genomförts vid en behörig inrättning, att barnet ska ha rätt att få information om donatorn och att den andra föräldern ska ha samtyckt till behandlingen.

Om två kvinnor är gifta registreras den andra kvinnan som barnets förälder genom föräldraskapspresumtion. För ogifta par behöver föräldraskapet i stället fastställas genom bekräftelse eller dom. Skatteverket uppger att en digital föräldraskapsbekräftelse kan göras inom 14 dagar efter födseln.

Samtidigt har RFSL uppmärksammat villkoren för assisterad befruktning i Sverige. I en valrapport om partiernas politik efterlyser organisationen en könsneutral föräldrabalk. RFSL riktar också kritik mot kravet på psykologsamtal inför IVF-behandling för lesbiska par.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska både en läkare och en yrkesutövare med beteendevetenskaplig kompetens medverka vid den särskilda prövningen inför assisterad befruktning med donerade könsceller. Den beteendevetenskapliga yrkesutövaren ska ha relevant högskoleutbildning motsvarande minst 210 högskolepoäng och lämplig erfarenhet.

Prövningen omfattar medicinska, psykologiska och sociala förhållanden. Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd är avsett att skapa likvärdiga bedömningar oavsett vilken klinik som genomför prövningen. Den som nekas behandling med donerade spermier eller ägg kan enligt 1177 överklaga beslutet till Socialstyrelsens rättsliga råd.

RFSL:s förbundsordförande Lovise Brade anser även att IVF-behandling ska vara tillgänglig utan långa väntetider. Bristen på donerade spermier är samtidigt ett problem inom den svenska fertilitetsvården.

Vid reproduktionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge är väntetiden till ett första besök för spermiedonation cirka åtta månader. För patienter som därefter godkänns för donationsbehandling är väntetiden till behandlingsstart för närvarande omkring en månad, enligt sjukhuset.

Hanna Jokio (S), regionrådskandidat för hälso- och sjukvårdsfrågor i Stockholm, anser att regionen inte har fått tillräckliga ekonomiska resurser. Hon menar att regeringens tillskott inte ger utrymme för att exempelvis köpa in könsceller och att situationen därmed blir diskriminerande.

Hanna Jokio (S) beskriver också bristen på spermier för IVF-behandlingar som en nationell fråga som kräver ett samlat agerande.

Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) framhåller i en skriftlig kommentar att regeringen har möjliggjort ytterligare tre offentligt finansierade IVF-försök. Satsningen beräknas fortsätta under kommande år och omfattar även behandling med donerade könsceller. Hon påpekar samtidigt att tillgången till könsceller är regionernas ansvar och inte hanteras nationellt.

I maj 2026 meddelade regeringen att Socialstyrelsen fått i uppdrag att förbereda fördelningen av ett riktat statsbidrag på 327 miljoner kronor till regionerna för fler offentligt finansierade IVF-försök. Fördelningen ska utgå från regionernas befolkningsstorlek med statistik från Statistiska centralbyrån som underlag.

Socialstyrelsen ska även följa upp hur regionerna använder bidraget och vilka medicinska resultat satsningen ger. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 juni 2027.

Donation av spermier i Sverige omfattas av särskilda regler. Enligt Socialstyrelsen får en spermiedonator bidra till att barn föds i högst sex familjer i landet.

1177 anger att spermiedonation kan göras från det år donatorn fyller 23 till och med det år personen fyller 45. Inför donationen genomförs medicinska undersökningar och samtal med kurator eller psykolog. Donatorn lämnar spermieprover vid flera tillfällen, och sex månader efter den sista donationen tas nya blodprover för att kontrollera vissa sjukdomar innan de frysta spermierna får användas.

Barn som tillkommit genom donation har enligt svensk lag rätt att få information om donatorns identitet. När barnet uppnått tillräcklig mognad kan det kontakta den klinik där behandlingen genomfördes för att få tillgång till uppgifterna. Donatorn har inga juridiska skyldigheter gentemot barnet, enligt 1177.