Leijonborg vill kunna stoppa elkrävande etableringar

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Leijonborg vill kunna stoppa elkrävande etableringar

Av RedaktionenPublicerad: 23 aug 13:573 min

Tidigare Liberal-ledaren Lars Leijonborg vill att staten ska kunna ingripa mot mycket elkrävande etableringar om de riskerar att påverka elförsörjningen och elpriset för vanliga kunder. Frågan har aktualiserats av Googles planerade datacenter i Torsboda utanför Sundsvall.

Lars Leijonborg, som ledde dåvarande Folkpartiet när partiet fick drygt 13 procent i riksdagsvalet 2002, kandiderar nu till riksdagen för Liberalerna. Under en valturné i Västernorrland besökte han Sundsvall och framhöll att Sverige står inför ett stort framtida elbehov samtidigt som Europa behöver konkurrera om investeringar och värdeskapande verksamhet. Han anser samtidigt att elpriset för vanliga elkunder behöver skyddas när mycket stora elförbrukare etableras.

Den planerade affären i Torsboda omfattar enligt Timrå kommun omkring 214 hektar mark, varav cirka 140 hektar är detaljplanelagd. Kommunen har beräknat affärens totala värde till omkring 2,1 miljarder kronor och köpeskillingen till cirka 911 miljoner kronor. I kalkylen ingår även återbetalning av omkring 286 miljoner kronor i lån samt investeringar i samhälle och infrastruktur på cirka 924 miljoner kronor.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman har uppgett att avtalsunderlaget anger en initial kapacitet på 650 MW, ett mål på 1 000 MW och möjlighet till en framtida utbyggnad till omkring 1 800–2 000 MW. Regeringen har bokat ett första möte med Google den 17 september 2026 för att bland annat diskutera elförsörjningen kring etableringen.

Torsboda Industrial Park har uppgett att Google planerar ett datacenter för beräkningskapacitet och digital infrastruktur kopplad till utveckling och användning av AI-drivna tjänster. Bolaget bedömer att ett datacenter på 650–1 000 MW kan ge minst 500 direkta arbetstillfällen på området, utöver jobb under byggperioden och indirekta arbetstillfällen. Googles samhällspolitiska chef i Sverige, Sara Övreby, uppgav den 5 augusti att det fortfarande var för tidigt att ange ett exakt antal jobb och att bedömningen då låg på omkring 100–600 arbetstillfällen.

Eons regionchef Lena Berglund har uppgett att bolaget planerar att inleda arbetet med ett anslutningsavtal under hösten 2026. Hon har samtidigt sagt att det inte går att slå fast om etableringen på längre sikt skulle medföra högre eller lägre elpriser.

Miljöpartiet har tidigare krävt åtgärder som begränsar kommuners möjlighet att på egen hand fatta beslut om etableringar som kan få betydelse för landets elförsörjning. Miljöpartiet i Sundsvall vill dessutom ställa bindande krav på att Google eller en annan datacenteraktör bidrar till ny fossilfri elproduktion och nödvändig nätkapacitet. Partiet vill också att vattenbehov, kylteknik och miljöpåverkan redovisas öppet och prövas innan en etablering går vidare.

Energimyndigheten har uppskattat att svenska datacenter använde omkring 2,8–3,2 TWh el under 2022. Tidigare analyser har beräknat elanvändningen till cirka 4,0–4,4 TWh 2025 och 4,4–5,2 TWh 2030. I myndighetens långsiktiga scenarier kan förbrukningen 2050 uppgå till omkring 10 TWh vid lägre elektrifiering och cirka 21 TWh vid högre elektrifiering.

Klimat- och näringslivsdepartementet meddelade den 30 juni 2026 att regeringen remitterat ett förslag om ett nytt energipolitiskt mål för trygg energiförsörjning, med sista svarsdag den 24 augusti 2026. Socialdemokraterna i Härnösand har samtidigt bedömt att Googles etablering kan skapa kringeffekter och affärsmöjligheter även i Härnösand och andra delar av Västernorrland.

Torsboda Industrial Park har uppgett att försäljningen planerats att slutföras i oktober 2026. En förutsättning är bland annat att Inspektionen för strategiska produkter beslutar att investeringen inte behöver granskas eller godkänner den efter en prövning.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående och undviker egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar från journalistens sida. Den innehåller inga laddade ord utan källa, inte heller emotionellt språk eller egna slutsatser. Hårda uttryck eller värderande ord förekommer endast som återgivna uttalanden från källor, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Informationen redovisas med relevant källhänvisning och utan att styra läsarens känslor eller framställa någon aktör i bättre eller sämre dager än fakta kräver. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende och neutral skriven.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
35%
50%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar behovet av reglering och statlig kontroll för att balansera elförsörjningen och skydda konsumenter, vilket rör sig mellan vänsterns syn på statlig styrning och högerns oro för företagsfrihet. Den tar in flera perspektiv och framstår som pragmatisk, med betoning på kompromiss och institutioner snarare än ideologisk kamp, vilket gör att mittenpositionen gynnas mest.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden handlar om en balans mellan nationella intressen i elförsörjning och privata företags etableringar. Staten framställs som en potentiell aktör som kan ingripa för att skydda vanliga elkunder. Google framstår som en stor elkrävande etablering som kan riskera elförsörjningen och påverka priset negativt, medan staten och lokala myndigheter framstår som ansvariga för att reglera och hantera denna påverkan.

Språk och ton:
Språket är huvudsakligen informativt men gör en tydlig distinktion mellan 'vanliga elkunder' som behöver skydd och stora industriella aktörer som Google, vilket förstärker bilden av att stora företag kan vara problematiska för allmänheten. Det finns en viss tonvikt på kontroll och försiktighet i relation till företagsinitiativ.

Källbalans:
Artikeln ger utrymme åt politiker (Leijonborg och Wykman), kommunen, företag (Google, Eon), miljöpartistiskt perspektiv och myndigheter (Energimyndigheten). Dock saknas tydliga röster från näringslivets sida eller andra aktörer som enbart förespråkar företagsetableringen utan restriktioner. Miljöpartiets krav och oron för miljöpåverkan lyfts fram men andra mer marknadsvänliga perspektiv är svagare representerade.

Utelämnanden och kontext:
Det saknas en tydlig framställning av de positiva effekterna av marknadstillväxt och företagsinvesteringar utöver tillfälliga arbetstillfällen. Perspektiv på hur marknadslösningar kan bidra till energiförsörjningen eller innovativa privata initiativ för hållbar elproduktion nämns inte. Den större bilden av ekonomisk tillväxt genom företagsetableringar får ett mindre utrymme än potentiella risker och regleringsbehov.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.