Länsstyrelsen varnar för påverkan inför valet

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Länsstyrelsen varnar för påverkan inför valet

Av RedaktionenPublicerad: 5 sep 05:563 min

Länsstyrelsen i Jämtlands län varnar inför valet för påverkanskampanjer som kan syfta till att skapa motsättningar och osäkerhet kring valprocessen. Myndigheten uppgav den 3 september att flera nya inslag i årets val kan utnyttjas för att sprida tvivel, däribland digitala röstkort för väljare med digital brevlåda, digitala väljarförteckningar vid förtidsröstningen och maskinell sortering av förtidsröster.

Henrik Harr, kommunikatör på Länsstyrelsen i Jämtlands län, beskriver påverkansförsök som ett sätt att sprida desinformation och skapa misstro mot bland annat myndigheter, medier och politiker. Enligt Henrik Harr brukar sådana kampanjer kunna delas in i tre faser. Omkring ett halvår före valet kan fokus ligga på politiker och partier, medan perioden ungefär en månad före valet kan präglas av försök att förstärka motsättningar mellan grupper. I Jämtlands län kan frågor som gruvbrytning och samiska frågor användas i sådana sammanhang.

I den fas som ligger närmast valet kan uppgifter i stället riktas mot själva valprocessen och resultatets trovärdighet. Henrik Harr uppger att sådan påverkan även kan fortsätta efter valdagen. Myndigheten för psykologiskt försvar uppger att vilseledande information om val i ökande utsträckning kan vara skapad med AI. Myndigheten pekar också på att verkliga händelser kan användas men överdrivas eller presenteras på ett vilseledande sätt.

Säkerhetspolisen bedömer att främmande makt kan använda ett svenskt val för aktiviteter som tjänar långsiktiga intressen. Säkerhetspolisen pekar särskilt på Rysslands intresse av att skapa splittring inom Nato och minska stödet till Ukraina. Samtidigt uppger myndigheten att den svenska manuella rösträkningen, som sker på flera nivåer, gör valsystemet svårt att manipulera. Säkerhetspolisen ser för närvarande inte själva valet som ett utpekat mål för våldsbejakande extremistmiljöer, men uppger att aktiviteten i sådana miljöer normalt ökar under valår och att valrörelsen kan användas för propaganda och rekrytering.

Inför valet har Länsstyrelsen i Jämtlands län och länets samtliga kommuner också genomfört en scenariobaserad övning. Övningen hölls den 20 mars tillsammans med bland andra Valmyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar och Polismyndigheten. Polismyndigheten uppger att arbetet med valet 2026 bedrivs som en särskild händelse. Varje polisregion har en regional stab som stöds och samordnas av en nationell stab.

Valsäkerhetsarbetet har dessutom fått nya regler. Riksdagen beslutade den 15 oktober 2025 om ändringar i vallagen som gav Valmyndigheten ett uttryckligt ansvar för att stödja och samordna arbetet med valsäkerhet. Reglerna trädde i kraft den 1 december 2025 och används vid valet 2026. Valmyndigheten uppger att länsstyrelser, kommunala valnämnder och berörda utlandsmyndigheter nu är skyldiga att skyndsamt rapportera valincidenter. Det gäller bland annat avvikelser från föreskriven ordning, försök att hindra röstning eller förvanska röster samt andra händelser som kan påverka valets genomförande.

Regeringen uppger att Valmyndigheten leder ett permanent nationellt valnätverk där bland andra Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Myndigheten för psykologiskt försvar, Myndigheten för civilt försvar, Nationellt cybersäkerhetscentrum, länsstyrelserna, Post- och telestyrelsen och Skatteverket ingår. Regeringen uppger också att Nationellt cybersäkerhetscentrum har fått i uppdrag att ta fram en läges- och hotbild inför valet, identifiera åtgärder som kan minska risker och erbjuda operativt cybersäkerhetsstöd till berörda aktörer före, under och efter valet.

Henrik Harr framhåller att den som möter sensationella eller osäkra uppgifter bör kontrollera informationen mot andra källor och avstå från att sprida sådant som inte går att verifiera. Han uppger samtidigt att uppgifter på sociala medier normalt inte behöver anmälas till Polismyndigheten eller Länsstyrelsen i Jämtlands län. En anmälan kan däremot bli aktuell vid misstanke om brott eller om det gäller hanteringen av valsedlar, som ligger inom länsstyrelsens ansvarsområde.

Efter valdagen börjar den slutliga rösträkningen i Jämtlands län den 14 september klockan 08.15 på Köpmangatan 21 i Östersund. Länsstyrelsen i Jämtlands län uppger att rösterna i riksdagsvalet räknas först. Därefter följer kommunfullmäktigevalen och sist regionfullmäktigevalet.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett klart och sakligt språk utan att själv göra egna värderingar eller spekulationer. All information är tydligt kopplad till källor, såsom myndigheter och kommunikatörer, och det finns inga tecken på journalistens egna förstärkningar, förenklingar eller känslomässiga tonfall. Hårda uttryck som "påverkanskampanjer", "desinformation" och liknande återges som uttalanden från Länsstyrelsen och andra myndigheter, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Texten undviker överdrifter, egna slutsatser eller spekulationer och håller en neutral, informativ ton genom hela artikeln. Ett litet avdrag görs för att viss sammanlänkning av olika källuttalanden sker utan upprepad påpekan, men detta är marginellt. Sammantaget uppfyller texten kraven för en mycket oberoende och neutral nyhetsartikel.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
30%
65%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnas främst av en mittenorientering genom att framhäva statliga myndigheters teknokratiska, pragmatiska och institutionella arbete för att säkra demokratin utan politisk slagsida. Den betonar balans mellan olika myndigheter och sakliga förebyggande insatser utan starka ideologiska värderingar. Vänsterinslag finns i den positiva framställningen av offentlig sektor men högerinslag är begränsade. Sammantaget är artikeln ett uttryck för en neutral, mitteninriktad ansats som betonar stabila institutioner och samordning.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att det finns ett reellt hot mot valprocessens säkerhet och trovärdighet från påverkanskampanjer, främmande makt och desinformation. Länsstyrelsen, Säkerhetspolisen och andra myndigheter framstår som ansvariga aktörer som arbetar för att säkra valet och motverka hoten. Problemen ses som externa och strukturella hot mot demokratin.

Språk och ton:
Språket är informativt och beskriver myndigheternas arbete och hotbild utan värderande ord som ger fördel åt någon politisk sida. Betoningen på samarbete mellan olika statliga aktörer och myndigheter ger en bild av statlig kontroll och professionalism.

Källbalans:
Artikeln domineras av statliga myndigheter såsom Länsstyrelsen, Säkerhetspolisen, Myndigheten för psykologiskt försvar och Valmyndigheten. Det finns inga politiska partier eller andra aktörer som får utrymme, vilket innebär att perspektivet är teknokratiskt och institutionellt.

Utelämnanden och kontext:
Det saknas perspektiv från politiska partier, civilsamhällesorganisationer eller experter på valpåverkan utanför myndigheterna. Alternativa analyser av informationspåverkan eller diskussion om hur hoten kan hanteras på olika politiska sätt lyser med sin frånvaro.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.