Forskare: Extremvärme påverkar både humör och tankeförmåga

Den pågående värmeböljan har nått Sverige och SMHI har utfärdat både orangea och gula varningar för höga temperaturer i delar av södra landet. Den orangea varningen gäller bland annat västra Blekinge, södra Småland och nordöstra Skåne, där temperaturer på minst 33 grader väntas från fredag till måndag. Gula varningar omfattar även delar av Skåne, Småland, Halland, Västergötland och Östergötland. Enligt SMHI:s meteorolog Magdalena Folestad finns dessutom risk för temperaturer nära det svenska värmerekordet, framför allt i östra Skåne. SMHI uppger att Sveriges högsta uppmätta temperatur är 38,0 grader, noterad i Ultuna 1933 och i Målilla 1947.

När kroppen utsätts för kraftig värme förändras dess prioriteringar. Blod leds i större utsträckning till huden för att möjliggöra svettning och kylning, vilket gör att hjärtat får arbeta hårdare och att andra funktioner påverkas. Mare Lõhmus Sundström, docent och senior forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, säger att hjärnans system för temperaturreglering då prioriteras framför mer avancerade funktioner som klartänkande och intelligens. Enligt henne kan närminnet försämras samtidigt som irritabiliteten ökar och kontrollen över känslor blir sämre. Hon säger också att försök att undertrycka känslor fungerar sämre när kroppen är överhettad.

Folkhälsomyndigheten uppger att höga temperaturer kan förvärra hjärt- och kärlsjukdomar och bidra till uttorkning. Myndigheten framhåller även att risken påverkas både av hur varmt det blir och hur länge värmen varar. Mare Lõhmus Sundström säger att de tropiska nätterna, när temperaturen inte sjunker under 20 grader, är särskilt belastande eftersom kroppen då inte får möjlighet till återhämtning, vilket påverkar både den psykiska och fysiska hälsan.

Enligt Mare Lõhmus Sundström kan sömnbrist, som blir vanligare under varma perioder, också försämra det psykiska måendet. Hon pekar på att luftkonditionering är ovanligt i norra Europa, vilket gör det svårare att sova under heta nätter. Världshälsoorganisationen uppger samtidigt att längre perioder med höga dag- och nattemperaturer skapar en successiv belastning på kroppen och ökar risken för värmerelaterad sjukdom och död.

Forskning visar också samband mellan extremvärme och psykisk ohälsa. En systematisk översikt som publicerades i The Lancet Planetary Health 2023 fann att högre temperaturer kan kopplas till ökad förekomst av självmord, suicidalt beteende och vårdkontakter för psykisk ohälsa. Amerikanska studier, som CNN rapporterar om, har dessutom funnit samband mellan värmeböljor och en ökad risk för bland annat mord, grov misshandel, våldtäkt, masskjutningar och terrorattacker. Forskare pekar dels på att värmen kan göra människor mer frustrerade och impulsiva, dels på att fler vistas utomhus och att alkoholkonsumtionen ökar under varma perioder.

För att minska belastningen rekommenderar Mare Lõhmus Sundström bland annat att hålla persienner neddragna och fönster samt dörrar stängda när det är varmare ute än inne. Hon säger också att det är viktigt att dricka tillräckligt med vätska eftersom uttorkning försvårar kroppens möjlighet att svettas. Lätt och vätskerik mat, vistelse i skugga, svalkande bad eller duschar samt att undvika de mest krävande aktiviteterna mitt på dagen är andra råd. Hon framhåller även att många bostäder i norra Europa är byggda för att hålla kyla ute snarare än värme, vilket gör det extra viktigt att inte släppa in den varma utomhusluften.

Enligt Mare Lõhmus Sundström är värmen ofta mest påfrestande i början av sommaren innan kroppen hunnit anpassa sig. Efter en tids exponering blir kroppens nedkylningssystem effektivare och svettproduktionen kommer igång snabbare. Folkhälsomyndigheten uppger att SMHI:s värmevarningar och meddelanden finns på SMHI:s webbplats, i appen SMHI Väder samt via Sveriges Radio P1 och P4.