Läcka om Trumpresa utlöste intern jakt på uppgiftslämnare

En omfattande intern utredning inleddes i Vita huset efter att uppgifter om ett flygplansbyte under Donald Trumps hemresa från Natos toppmöte i Ankara blev offentliga. Nato har uppgett att toppmötet hölls den 7–8 juli 2026 vid presidentkomplexet Beştepe. Enligt CNN blev presidenten mycket upprörd över rapporteringen, och presidentens stabschef Susie Wiles samt FBI-chefen Kash Patel uppges därefter ha lett arbetet med att identifiera den person som lämnat uppgifterna.

När Donald Trump reste hem från toppmötet flög han med ett äldre Air Force One-plan i stället för det Qatar-donerade Boeing 747-flygplan som han använt på resan dit. The New York Times hänvisade till källor nära presidenten och uppgav att bytet gjordes på grund av säkerhetsbrister och som en försiktighetsåtgärd mot ett potentiellt hot från Iran. Donald Trump har förnekat den beskrivningen och sagt att flygplanet i stället skickades till en brittisk militärbas för att visas upp för amerikanska soldater. Vita husets kommunikationschef Steven Cheung uppgav samtidigt att flygplansbytet ingick i en avlednings- och vilseledningsåtgärd för att skydda presidenten och vidhöll att det Qatar-donerade planet uppfyllde högt ställda säkerhetskrav. Enligt Associated Press är planet avsett att användas tillfälligt tillsammans med de äldre presidentflygplanen tills Boeings nya VC-25B-plan beräknas tas i bruk 2028. Reuters har vidare uppgett att L3Harris Technologies byggde om flygplanet med bland annat skydds-, kommunikations- och robotförsvarssystem innan det presenterades den 19 juni 2026.

Enligt CNN tillbringade Susie Wiles och Kash Patel omkring sju timmar tillsammans i vad en källa beskrev som en bunker för att hitta den misstänkta uppgiftslämnaren. Utredningen riktades mot personer som följt med på resan eller på annat sätt varit involverade i presidentens resa. Flera personer ska enligt uppgifterna ha ombetts lämna över sina mobiltelefoner för granskning, även om vissa avböjde.

Trumpadministrationen gick därefter vidare med rättsliga åtgärder mot de reportrar som stod bakom The New York Times publicering. Associated Press har identifierat fyra av journalisterna som Julian E. Barnes, Eric Lipton, Tyler Pager och Eric Schmitt. Enligt Associated Press hade FBI före publiceringen bett tidningen att avstå från att publicera artikeln med hänvisning till nationell säkerhet, men tidningen valde ändå att publicera den.

Reuters har uppgett att totalt fem journalister kallades att vittna inför en federal åtalsjury och att stämningarna utfärdades av Manhattans federala åklagare Jay Clayton. Committee to Protect Journalists uppgav att stämningarna utfärdades den 10 juli och att journalisterna kallades till förhör den 15 juli. Reporters Committee for Freedom of the Press har uppgett att stämningarna gällde vittnesmål inför en åtalsjury i Manhattan och utfärdades av åklagarmyndigheten för New Yorks södra federala distrikt. Under en utfrågning i senaten den 15 juli sade Jay Clayton att åtgärderna ingick i en nationell säkerhetsutredning och att de enligt hans bedömning hade hanterats enligt gällande rutiner. Reuters har samtidigt uppgett att Clayton var nominerad till posten som USA:s nationella underrättelsechef när senatorer ställde frågor om beslutet.

De rättsliga åtgärderna har mött skarp kritik från både pressfrihetsorganisationer och The New York Times, som meddelat att tidningen kommer att bestrida stämningarna i domstol. Tidningens advokat David McCraw uppgav i ett uttalande att federala myndigheters agerande mot reportrar borde väcka oro hos personer som värnar konstitutionen och den pressfrihet som den skyddar. Committee to Protect Journalists har samtidigt uppgett att USA:s justitiedepartement tidigare under 2026 utfärdade, men senare drog tillbaka, stämningar mot journalister vid The Washington Post och The Wall Street Journal.