Kvinnor och män upplever bastubad olika Kvinnor och män upplever bastubad olika

En studie med 588 regelbundna bastubadare visar skillnader mellan kvinnor och män i både varför de bastar och vilka effekter de upplever efteråt. Deltagarna bestod av 384 kvinnor och 204 män, vilket enligt Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, skiljer sig från tidigare forskning där fokus främst legat på bastubadande män i Finland.

Undersökningen genomfördes som en tvärsnittsstudie med en webbaserad enkät. Datainsamlingen pågick mellan den 9 mars och den 30 april 2025. Deltagarna skulle vara minst 18 år och själva betrakta sig som regelbundna bastubadare. Rekryteringen skedde genom två bastugrupper i sociala medier, en bastuförening samt Luleå tekniska universitetets och Karlstads universitets webbplatser och nyhetskanaler.

Forskarna identifierade fyra huvudsakliga områden som deltagarna förknippade med bastubad: mental återhämtning, social gemenskap, känslan av renhet och fysisk hälsa. Enligt Karlstads universitets publikationsdatabas rankade kvinnorna mental återhämtning högst, medan social gemenskap var den främsta motivationen bland männen.

Kvinnorna rapporterade också statistiskt signifikant bättre upplevd sömnkvalitet och mindre kroppslig smärta efter bastubad. Motsvarande signifikanta förändringar noterades inte bland männen. Forskargruppen har uppgett att man vill gå vidare med långtidsstudier för att närmare undersöka sambanden mellan bastubad, sömn och smärta.

I deltagarnas beskrivningar framställdes bastun bland annat som en plats för avslappning, njutning, mindfulness och minskad stress. Kvinnor i en tidigare delstudie beskrev även bastubadet som känslomässigt återhämtande. Samtidigt förekom uppgifter om social osäkerhet och andra negativa erfarenheter.

I den tidigare analysen av de 384 kvinnorna framkom också att bastubad enligt deltagarnas egna erfarenheter kunde vara mindre lämpligt vid exempelvis uttorkning, otillräckligt matintag, extrem stress eller feber. Den särskilda kvinnostudien byggde på 17 enkätfrågor och fyra öppna frågor hämtade från den större undersökningen.

Åsa Engström uppger att den större andelen kvinnliga deltagare har gett forskarna möjlighet att få fram kunskap som tidigare studier haft svårare att ge. Tidigare bastuforskning har enligt Forskning.se, med hänvisning till Karlstads universitet och Luleå tekniska universitet, ofta haft så få kvinnliga deltagare att slutsatser specifikt om kvinnor varit begränsade.

Studien har genomförts av forskare vid Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet och Uppsala universitet. Författarna är Åsa Engström, Karolina Wiell, Hans Hägglund och Maria Lennkvist. Artikeln publicerades online den 27 juli 2026 i International Journal of Circumpolar Health, volym 85, nummer 1, med artikelnummer 2710003 och DOI-numret 10.1080/22423982.2026.2710003.

Forskningen ingår i ett pågående arbete om bastubad och hälsa. Åsa Engström och medförfattare har tidigare även studerat bastuvanor i norra Sverige med material från MONICA-undersökningen 2022. Forskarna vill nu bland annat undersöka om bastubad kan användas som ett verktyg för att hantera stress.