Kvinna lurades på 800 000 i romansbedrägeri

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Kvinna lurades på 800 000 i romansbedrägeri

Av RedaktionenPublicerad: 23 aug 13:472 min

En kvinna i 50-årsåldern från Krokoms kommun har polisanmält ett misstänkt romansbedrägeri efter att under flera år ha fört över sammanlagt omkring 800 000 kronor till en person hon haft kontakt med på nätet.

Kontakten inleddes via Tinder med en man som uppgav att han hette George. Därefter fortsatte kommunikationen i WhatsApp. Under cirka två och ett halvt år hade de kontakt både genom chatt och telefonsamtal, men enligt Sveriges Radio P4 Jämtland träffade kvinnan aldrig personen bakom profilen i verkligheten.

Av polisanmälan framgår att kvinnan under ett par års tid gjorde flera penningöverföringar till mannen. När hon senare började misstänka att hon hade blivit lurad vände hon sig till polisen. Sveriges Radio P4 Jämtland uppger att ärendet nu utreds av polisens bedrägericenter och att det finns spår som polisen ska följa upp.

Romansbedrägerier står för betydande brottsvinster i Sverige. Polismyndighetens Nationella bedrägericentrum beräknade vinsterna från denna typ av bedrägerier till omkring 551 miljoner kronor under 2025. Det motsvarade ungefär en tiondel av de sammanlagda beräknade brottsvinsterna från bedrägerier och var 48 procent mer än året före.

Brottsförebyggande rådet redovisade samtidigt 232 862 anmälda bedrägeribrott i Sverige under 2025, en ökning med 2 532 brott eller en procent jämfört med 2024. Finansinspektionen uppger att svenska betaltjänstleverantörer rapporterade bedrägerier i betaltjänster för 905 miljoner kronor under andra halvåret 2025, jämfört med 588 miljoner kronor under årets första sex månader.

Europol beskriver romansbedrägerier som en fortsatt utbredd bedrägeriform inom EU och uppger att personer som utsatts för nätbedrägerier kan bli måltavlor på nytt när deras uppgifter förs vidare mellan kriminella aktörer. Interpol har också beskrivit hur internationella bedrägerinätverk använder romansbedrägerier och andra former av social manipulation, i vissa fall från organiserade så kallade scamcenters som riktar sig mot personer i flera länder.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett övervägande sakligt och neutralt språk. Journalisten gör inga egna spekulationer, värderingar eller förstärkningar. Uppgifter och beskrivningar kopplas tydligt till källor som polisanmälan, Sveriges Radio, Polisen, Polismyndighetens Nationella bedrägericentrum, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen, Europol och Interpol. De hårda uttryck och värderingar som förekommer är återgivna från källorna och påverkar inte oberoendet. Språket är rakt och sakligt utan emotionellt eller känslomässigt laddade ord från journalisten. Eventuella sammanfattningar av statistiska uppgifter presenteras utan överdrift eller värderande ord. Därför kan artikeln bedömas som mycket oberoende skriven med endast en mycket liten neddragning eftersom viss formulering kunde ha en något mer distanserad ton i vissa beskrivningar, men detta är mycket marginellt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
75%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar ett brottsproblem med hjälp av fakta från myndigheter och internationella organisationer, utan att ge utrymme för ideologisk kritik eller marknadslösningar. Fokus på brott och polisens roll kopplas till ett teknokratiskt och pragmatiskt perspektiv, vilket är typiskt för centerorienterade rapporteringar som värderar institutioners insatser och stegvisa lösningar.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av en utsatt kvinna som lurats på stora summor pengar i ett romansbedrägeri, där förövaren framstår som ansvarig och polisen som den som ska lösa brottet.

Språk och ton:
Språket är sakligt och neutralt utan tydliga värdeladdade ord som förstärker någon sida, vilket ger en neutral ton.

Källbalans:
Artikeln refererar till polisanmälan, polisen, Brottsförebyggande rådet, Finansinspektionen, Europol och Interpol, vilket ger tyngd åt myndighets- och expertkällor men saknar perspektiv från gärningspersoner eller privata aktörer.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln ger ingen fördjupning kring bakomliggande samhällsfaktorer, förebyggande åtgärder utanför polisinsats eller eventuella kritikpunkter mot rättssystemet, vilket hade kunnat ge ett bredare politiskt perspektiv.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.