Krokodilers hörsel kan ge nya möjligheter att behandla hörselskador

Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har tilldelats 30 miljoner kronor för att undersöka hur skadade hörselceller skulle kunna återskapas hos människor. Projektet utgår från krokodilers förmåga att bilda nya hörselceller under hela livet och ska genomföras under fem år.

Hos människor kan skador på hårcellerna i innerörat orsaka bestående hörselnedsättning eftersom cellerna inte återbildas naturligt. Krokodiler har däremot en förmåga att ersätta förlorade hörselceller och därmed bevara sin hörsel.

Forskningsprojektet heter Regenerative blueprints for hearing restoration och leds av docent Emma Andersson vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska institutet. Universitetet presenterade projektet den 13 oktober 2026.

I forskargruppen ingår även Enric Llorens Bobadilla och Andras Simon vid Karolinska Institutet samt Helge Rask-Andersen vid Uppsala universitet. De tre forskarna är medsökande till projektet, som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Undersökningarna begränsas inte till krokodiler. Enligt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ska forskarna också studera salamandrar och taggmöss av släktet Acomys. Genom att jämföra arternas förmåga att reparera skadade vävnader vill forskargruppen identifiera genetiska mekanismer som styr nybildningen av celler.

Forskarna ska bland annat undersöka hur olika gener påverkar återbildningen av hårceller. Genom att aktivera eller hämma utvalda gener ska de studera vilka genetiska funktioner som stimulerar respektive motverkar processen. Vissa försök ska utföras i innerörat hos möss.

Målsättningen är att undersöka möjligheten att förändra människans inneröra så att det får egenskaper som liknar krokodilens. Forskarna hoppas att kunskapen på sikt ska kunna användas för att återbilda hörselceller hos människor som drabbats av hörselskador.

Bakgrunden till forskningen finns bland annat i ett samarbete som inleddes efter att en krokodil omhändertagits av Länsstyrelsen i Blekinge. Djuret behövde avlivas, vilket gav forskarna möjlighet att undersöka dess hörselorgan.

Karl-Gunnar Melkersson, reptilansvarig vid Tropicarium i Kolmården och initiativtagare till forskningen, berättar att han kontaktade Helge Rask-Andersen vid Uppsala universitet för att undersöka om forskaren ville studera krokodilens hörselorgan.

Samarbetet resulterade i vetenskapliga undersökningar av krokodilers hörsel. Den 4 juli 2022 publicerades en studie i tidskriften Frontiers in Cell and Developmental Biology där forskarna undersökte hörselorganen hos två kubakrokodiler och en afrikansk dvärgkrokodil.

Undersökningarna genomfördes bland annat med elektronmikroskopi, immunhistokemi och tredimensionell bildanalys. Forskarna fann tecken på att särskilda stödjeceller aktiveras i samband med att nya hårceller bildas.

Helge Rask-Andersen förklarade i samband med att Uppsala universitet presenterade resultaten 2022 att forskarna hade en hypotes om att efferenta nervförbindelser kan medverka till att starta återbildningen. Dessa nervförbindelser leder signaler från hjärnan till hörselorganet.

I den vetenskapliga publikationen från 2022 anges Karl-Gunnar Melkersson som medförfattare tillsammans med Hao Li, Karin Staxäng, Monika Hodik, Mathias Rask-Andersen och Helge Rask-Andersen. Författaruppgifterna finns även registrerade i den amerikanska medicinska forskningsdatabasen PubMed.

Arbetet har därefter fortsatt med ytterligare studier av krokodilernas hörselorgan. Den 20 februari 2023 publicerade Frontiers in Cell and Developmental Biology en undersökning av Hao Li, Karin Staxäng, Monika Hodik, Karl-Gunnar Melkersson och Helge Rask-Andersen. Studien behandlade den mikroskopiska uppbyggnaden av den kärlrika strukturen stria vascularis i kubakrokodilens hörselorgan.

Den 23 oktober 2024 publicerade Karl-Gunnar Melkersson, Hao Li och Helge Rask-Andersen ytterligare forskning om krokodilers hörsel. Med hjälp av fotonräknande datortomografi skapade forskarna tredimensionella bilder av hörselorganen hos en levande krokodil. Undersökningen fokuserade särskilt på anatomiska anpassningar som har betydelse för hörsel både på land och i vatten.

Den nya forskningssatsningen ingår i en större anslagsomgång från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Uppsala universitet meddelade den 13 oktober 2026 att stiftelsen sammanlagt hade beviljat 900 miljoner kronor till 30 forskningsprojekt under året. Ansökningarna hade genomgått internationell sakkunniggranskning.

För forskarna bakom hörselprojektet är en central fråga varför krokodiler kan ersätta förstörda hörselceller medan människor och de flesta andra däggdjur saknar motsvarande naturliga förmåga.

Karl-Gunnar Melkersson beskriver skillnaden som grundläggande för forskningen. Hos människor kan skador på hörselorganet medföra en gradvis försämring av hörseln och i vissa fall dövhet. Krokodiler kan däremot bilda nya hörselceller och behålla sin hörsel genom livet.

Forskargruppens förhoppning är att kunna använda kunskapen om reptilernas cellförnyelse för att undersöka nya möjligheter att behandla hörselnedsättning hos människor.