Kritik mot S-styrets hantering av ambulanssjukvården i Stockholm

Det socialdemokratiskt ledda styret i Stockholm har tagit tillbaka ambulanssjukvården från privata aktörer med målet att förbättra vården för patienter och personal. Trots detta har situationen enligt Moderaternas regionråd Axel Conradi försämrats med lägre löner och sämre service till invånarna.

Robert Johansson, personalregionråd för Socialdemokraterna, erkänner att övertagandet av ambulanssjukvården skedde med bristande framförhållning och att regionen har ärvt flera problem från tidigare privata utförare. Han nämner bland annat en sliten fordonsflotta som nu ersatts med cirka 60 nya ambulanser.

Under sommaren 2024 rapporterades allvarliga problem i ambulanssjukvården med personalbrist som ledde till att fler än femton ambulanser ibland stod stilla. Oro finns för att liknande situationer kan uppstå även under den kommande sommaren. Ambulanssjuksköterskan och fackliga företrädaren Emil Skoglund beskriver läget som ännu sämre än tidigare med färre anställda.

Övertagandet av ambulanssjukvården skedde i två steg: först 2024 togs Falcks verksamhet över och våren 2025 följde Samaritens verksamhet. Syftet med att samla all ambulanssjukvård i regionens egen regi är att skapa en mer sammanhållen och patientsäker vård samt förbättra arbetsvillkoren för personalen.

Moderaternas Axel Conradi kritiserar processen och pekar på att regionens bolag Aisab endast fick en del av de resurser de begärt inför övertagandet, samt att det saknades en ordentlig risk- och konsekvensanalys. Han menar att detta har lett till en rad krisåtgärder och ökade kostnader på cirka hundra miljoner kronor, samtidigt som arbetsvillkoren försämrats och servicen till invånarna blivit sämre.

Robert Johansson påpekar att lönerna inte sätts av politiker utan av fack och arbetsgivare, men att regionen har arbetat för att skapa förutsättningar för en rättvis lönebildning genom att tillföra resurser och genomföra lönekartläggningar. Han framhåller också att ambulanssjuksköterskor nu har samma arbetstidsavtal som sjukhuspersonal, vilket kan innebära en löneökning på upp till 7 000 kronor i månaden.

Övertiden har ökat eftersom personal tidigare kunde arbeta för flera bolag utan att det räknades som övertid. Johansson menar att arbetsvillkoren därmed har förbättrats jämfört med när ambulanssjukvården var splittrad mellan olika aktörer.

Den ökade finansieringen av ambulanssjukvården har enligt Johansson skett efter att behovet blivit tydligt, även om Aisab initialt inte fick alla de pengar de begärt. Beslut om finansiering togs på tjänstemannanivå i dialog mellan Aisab och regionledningskontoret.

Beslutet att ta över ambulanssjukvården föregicks av utredningar och följde ordinarie processer. Övertagandet genomfördes stegvis för att minska riskerna, enligt Johansson.

En revisionsrapport för 2025 visar att styrningen och kontrollen av ambulanssjukvården brister. Regionen har inte nått sina mål om att vara en hållbar arbetsgivare eller att uppnå långsiktig ekonomisk hållbarhet.

Axel Conradi beskriver utvecklingen som en dikeskörning där personalens arbetsvillkor försämrats, servicen till invånarna blivit sämre och kostnaderna ökat med cirka hundra miljoner kronor. Han anser att skattebetalarna får mindre för pengarna och att sjukvårdspolitiken styrs ideologiskt.

Robert Johansson framhåller att bristerna i styrningen funnits under en längre tid och att revisorerna redan under Moderaternas sista år i regionen konstaterade att verksamhetsresultaten och målen för hållbar arbetsgivarroll inte uppnåddes. Han uppger att personal, chefer och fack är positiva till den väg regionen valt och ifrågasätter varför Moderaterna inte lyssnar på vårdpersonalen.

Under mandatperioden har den socialdemokratiskt ledda regionen beslutat att ta över all ambulanssjukvård i egen regi för att stärka kontrollen och skapa en mer sammanhållen och patientsäker vård med bättre arbetsvillkor för de anställda.

Inom kort planerar regionen även att ta över dirigeringen av ambulanssjukvården från SOS Alarm.