Kristdemokraterna föreslår utvisningar till länder utanför hemlandet

Sverige bör undersöka möjligheten att skicka personer med utvisningsbeslut till andra länder än deras ursprungsländer. Det föreslår Kristdemokraterna i en trygghetsrapport som presenterades den 23 oktober 2026. Rapporten innehåller sammanlagt 74 förslag som rör brottsförebyggande arbete och trygghetspolitik.

Förslaget innebär att Sverige ska undersöka möjligheten att ingå nya avtal med länder som kan ta emot personer som inte kan utvisas till sina hemländer. Kristdemokraterna vill att den som förs till ett sådant mottagarland därefter ska kunna resa vidare till sitt ursprungsland eller ordna permanent bosättning i ett annat land.

Kristdemokraterna framhåller i rapporten att svårigheter att genomföra utvisningsbeslut har varit ett återkommande problem under lång tid. Partiet pekar särskilt på situationer där ursprungsländer vägrar att ta emot sina egna medborgare. Enligt Kristdemokraterna kan personer med utvisningsbeslut därför bli kvar på särskilda boenden under flera år utan att utvisningen kan genomföras.

Migrationsverket beskriver flera omständigheter som kan försvåra ett återvändande även när mottagarlandet inte uttryckligen motsätter sig att ta emot personen. Det kan handla om att resehandlingar saknas, att identiteten inte är tillräckligt klarlagd eller att det inte finns något avtal om återtagande mellan berörda länder.

Migrationsverket anger också att nya omständigheter kan utgöra hinder mot att verkställa ett utvisningsbeslut. Sådana hinder kan exempelvis vara fara för personens liv eller hälsa, allvarlig sjukdom eller att mottagarlandet inte väntas ta emot personen. Myndigheten kan i vissa fall stoppa verkställigheten och bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Den 1 april 2025 ändrades dessutom de svenska reglerna om när beslut om avvisning och utvisning upphör att gälla. Migrationsverket redovisade att preskriptionstiden förlängdes från fyra till fem år. Tiden börjar enligt de nya bestämmelserna räknas först när personen lämnar Sverige, i stället för från den tidpunkt då beslutet börjar gälla.

Frågan om att överföra personer till länder utanför deras hemländer har även behandlats inom Europeiska unionen. Europaparlamentet godkände den 17 juni 2026 ett förslag om gemensamma återvändanderegler. Omröstningen slutade med 418 röster för, 218 emot och 30 nedlagda röster. Regelverket omfattar bland annat möjligheten att överföra personer utan rätt att stanna inom EU till mottagarländer utanför unionen.

Europeiska unionens råd meddelade den 1 oktober 2026 att de nya reglerna hade fått slutligt godkännande. Medlemsländerna ges därmed möjlighet att inrätta återvändandecenter utanför EU. Sådana arrangemang förutsätter enligt rådet avtal med mottagarländer som respekterar internationella människorättsnormer.

Europeiska unionens råd framhåller att personer inte får överföras vidare till länder där de riskerar förföljelse eller annan allvarlig skada. Ensamkommande minderåriga omfattas inte av arrangemangen. Europaparlamentet har även meddelat att medlemsländer som ingår avtal om återvändandecenter måste informera EU-kommissionen och övriga medlemsstater innan avtalen börjar tillämpas.

Statistik från EU:s statistikmyndighet Eurostat visar att 11 250 tredjelandsmedborgare återvände från Sverige till länder utanför EU under 2025 efter beslut om att lämna landet. Uppgifterna publicerades den 12 maj 2026. Sverige hade det tredje högsta antalet sådana återvändanden bland EU:s medlemsländer, efter Tyskland och Frankrike.

EU-kommissionen redovisade den 2 juni 2026 att andelen personer som faktiskt återvände efter återvändandebeslut inom unionen hade ökat till 28 procent under 2025. Kommissionen uppgav samtidigt att samarbetet med länder utanför EU omfattar bland annat ekonomiska styrmedel samt åtgärder inom viserings- och handelspolitiken för att underlätta återtagande.

Kristdemokraternas förslag gäller möjligheten för Sverige att etablera ytterligare samarbeten med mottagarländer när utvisningar till personernas hemländer inte går att genomföra. Partiet vill att förutsättningarna för sådana avtal ska undersökas.