Krigets miljöskador kartläggs för framtida rättsprocesser

Den ukrainska miljöorganisationen Ecoaction har sedan februari 2022 dokumenterat fler än 2 500 fall där Rysslands fullskaliga invasion har skadat Ukrainas miljö och klimat. Kartläggningen omfattar bland annat förstörd jordbruksmark, förorenat vatten, bränder, skadade naturområden och angrepp mot energi- och industrianläggningar.

Sofia Sadogurska, expert vid Ecoactions klimatavdelning, uppger att organisationen redan när invasionen inleddes bedömde att kriget skulle orsaka mycket omfattande miljöskador. Händelserna samlas på en interaktiv karta som används av journalister och beslutsfattare. De största skadorna har registrerats nära fronten, men enligt Sofia Sadogurska har nästan samtliga ukrainska regioner påverkats genom attacker mot bland annat kraftverk, jordbruksmark, gårdar och annan infrastruktur.

Vasylyna Belo, chef för Ecoactions klimatavdelning, uppger att det före den fullskaliga invasionen saknades internationella initiativ som systematiskt beräknade och analyserade konflikters klimatpåverkan. Organisationen vill att dokumentationen i framtiden ska kunna användas som bevisning i rättsliga processer om miljöförstörelsen.

Ukrainas strafflag definierar i artikel 441 ekocid som massförstörelse av växt- eller djurliv, förgiftning av luft eller vatten eller andra handlingar som kan orsaka en miljökatastrof. Internationella brottmålsdomstolens åklagarkontor har samtidigt klargjort att miljöskador kan utredas när de ingår i brott som omfattas av Romstadgan, men att ekocid inte är en självständig brottskategori i den nuvarande stadgan.

Internationella brottmålsdomstolens territoriella behörighet omfattar misstänkta Romstadgebrott som har begåtts på ukrainskt territorium sedan den 21 november 2013. Vanuatu lade 2024 fram ett formellt förslag till domstolens medlemsstatsförsamling om att ändra Romstadgan och införa ekocid som ett eget internationellt brott.

Europarådets skaderegister för Ukraina har i uppdrag att registrera bevis och ersättningsanspråk för skador, förluster och personskador som orsakats av Rysslands internationellt rättsstridiga handlingar från och med den 24 februari 2022. I december 2024 meddelade Europarådet att de första besluten om att registrera ukrainska ersättningsanspråk hade fattats. Registreringen är ett första steg i arbetet med en planerad internationell kompensationsmekanism.

Förstörelsen av Kachovkadammen i juni 2023 hör till de största händelserna i Ecoactions dokumentation. FN:s miljöprogram uppgav att dammbrottet översvämmade mer än 600 kvadratkilometer och ledde till omfattande förluster av livsmiljöer, växtsamhällen och arter. Enligt FN:s miljöprogram är en stor del av skadorna oåterkallelig och förändringarna kan få långvariga följder för både ekosystem och människors hälsa.

Översvämningarna drabbade även skyddade områden och påverkade växt- och djurliv kring Svarta havet. Trots förstörelsen har naturen börjat återta den tidigare dammbotten. Sofia Sadogurska uppger att en skog nu växer där och att träden på vissa platser har nått en höjd på två till tre meter.

Kriget har även skadat nationalparker, naturreservat och häckningsplatser för flyttfåglar. Ukrainska experter har deltagit i arbetet med en uppdaterad europeisk rödlista för Internationella naturvårdsunionen, där militär aktivitet för första gången anges som en faktor bakom arters försämrade situation.

Buskmusen Sicista loriger hör till de arter som har drabbats. När Kachovkadammen förstördes beräknas närmare 70 procent av artens globala population ha försvunnit när dess livsmiljö slogs ut. Internationella naturvårdsunionen ändrade 2024 klassningen från sårbar till akut hotad. Även dvärgsisel och pärlsisel klassas som akut hotade.

Världsbanken, Ukrainas regering, EU-kommissionen och FN beräknade att 698 845 hektar skog och andra naturområden hade skadats fram till den 31 december 2024. Arealen var 14 procent större än ett år tidigare. Samma aktörer uppskattade förlusterna inom skogssektorn till 28 miljarder dollar. Beräkningen omfattade bland annat bränder, luftföroreningar och skador på skyddade områden.

Den odlade marken i södra och östra Ukraina är särskilt utsatt. Jord och vatten har förorenats, samtidigt som minor och andra explosiva lämningar gör arbete på åkrarna farligt. Sofia Sadogurska uppger att lantbrukare i Cherson har varit beredda att själva delta i minröjningen för att kunna fortsätta bruka marken.

Ukrainas minister för ekonomi, miljö och jordbruk Oleksii Sobolev uppgav att landets sammanlagda odlade areal 2025 var 23,5 procent mindre än före den fullskaliga invasionen. Ukrainas nationella minröjningsmyndighet bedömde inledningsvis att omkring 174 000 kvadratkilometer kunde vara förorenade av minor och explosiva lämningar. Vid slutet av 2025 hade den bedömda arealen minskat till 133 300 kvadratkilometer.

FN:s utvecklingsprogram uppgav att omkring 630 kvadratkilometer jordbruksmark kunde återföras till produktion under 2025 efter kartläggning och röjning av explosiva lämningar.

Ecoactions statistik anger att invasionen har orsakat utsläpp på mer än 311 miljoner ton koldioxid. Organisationen jämför mängden med Frankrikes samlade utsläpp under ett år. Den största delen kopplas till den militära verksamheten, följd av bränder och den framtida återuppbyggnaden av förstörd infrastruktur.

Initiative on GHG Accounting of War beräknade att krigets fjärde år, från februari 2025 till februari 2026, orsakade ytterligare 75 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Beräkningen omfattar militär bränsleförbrukning, ammunition, tillverkning av militär utrustning, befästningar, bränder, attacker mot energiinfrastruktur, flyktingrörelser, omdirigerad civil flygtrafik och framtida återuppbyggnad.

Världsbanken uppgav i sin femte skade- och behovsbedömning att Ukrainas direkta krigsskador hade stigit till 195 miljarder dollar vid utgången av 2025. Behovet av återuppbyggnad beräknades till 588 miljarder dollar under en tioårsperiod.

Ecoactions insamling genomförs med hjälp av volontärer. Vasylyna Belo uppger att fler ukrainare har engagerat sig i miljö- och klimatfrågor sedan kriget började och att organisationer fortfarande är aktiva bara några mil från fronten. Enligt henne fortsätter människor att prioritera tillgången till rent vatten, ren luft och möjligheten att odla mat.

Lokala politiker har också börjat arbeta mer med förnybar energi, energieffektivisering och klimatanpassning. Vasylyna Belo uppger att sådana projekt även används för att göra det möjligt för invånare att stanna kvar i sina hemstäder.

Rysslands attacker mot Ukrainas el- och värmeförsörjning har samtidigt ökat intresset för förnybara energikällor. Vasylyna Belo framhåller att Rysslands intäkter från export av fossila bränslen används för att finansiera kriget och beskriver därför invasionen som nära förbunden med den internationella användningen av kol, olja och gas.

Ecoaction grundades 2017 och är en medlemsbaserad ukrainsk organisation. Den samarbetar med svenska Naturskyddsföreningen och arbetar, utöver dokumentationen av krigsskador, tillsammans med lokalsamhällen inom energi, klimatförändringar, transporter och jordbruk.