KPI-inflationen ökar medan KPIF ligger kvar

Den preliminära inflationstakten enligt konsumentprisindex, KPI, steg från 0,2 procent i juli till 0,3 procent i augusti. Samtidigt låg inflationen enligt KPIF kvar på 0,7 procent, enligt Statistiska centralbyråns snabbindex.

Caroline Neander, prisstatistiker på Statistiska centralbyrån, uppgav att de preliminära siffrorna visar en något högre inflationstakt enligt KPI. Snabbindexet publiceras fem arbetsdagar före den ordinarie konsumentprisstatistiken och skillnaderna mellan de preliminära och definitiva siffrorna brukar vara små. Statistiska centralbyrån publicerar den mer detaljerade redovisningen för augusti den 14 september 2026.

KPIF-inflationen föll från 1,3 procent i juni till 0,7 procent i juli och låg därmed kvar på samma nivå även i augusti. Statistiska centralbyrån redovisade samtidigt att KPIF exklusive energi, KPIF-XE, uppgick till 0,6 procent i juli efter 0,4 procent i juni.

De definitiva siffrorna för juli visade att elpriserna sjönk med 12 procent och drivmedelspriserna med 10 procent jämfört med juni. Statistiska centralbyråns statistik, som även har lyfts fram av Ekonomifakta, visade att de lägre energi- och drivmedelspriserna bidrog till nedgången i inflationen inför augusti.

Utfallet för juli låg samtidigt över Riksbankens juniprognos. Riksbanken hade då räknat med en KPIF-inflation på 0,5 procent och en KPIF-XE-inflation på 0,2 procent, medan de faktiska nivåerna blev 0,7 respektive 0,6 procent.

KPI och KPIF mäter prisutvecklingen på olika sätt. KPI omfattar bland annat effekten av förändrade bolåneräntor, medan den effekten räknas bort i KPIF. Statistiska centralbyrån beräknar båda måtten varje månad utifrån ett urval av hushållens varor och tjänster, fördelade på bland annat livsmedel, boende, transporter samt restauranger och logi. KPIF-XE är ett ytterligare mått där även energipriserna har räknats bort.

Riksbanken anger att inflationsmålet är att hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år. Den preliminära nivån på 0,7 procent i augusti ligger därmed 1,3 procentenheter under målet.

Efter det penningpolitiska mötet den 19 augusti meddelade Riksbanken att direktionen enhälligt beslutade att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Räntan låg på samma nivå under juni, juli och augusti. Riksbanken bedömde samtidigt att sannolikheten för en räntehöjning senare under 2026 kvarstod.

Nästa penningpolitiska möte hålls den 23 september. Riksbanken publicerar beslutet om styrräntan tillsammans med en ny penningpolitisk rapport den 24 september klockan 09.30. Om räntan ändras börjar det nya beslutet gälla den 30 september.

Inflation innebär att den allmänna prisnivån stiger och att pengarnas köpkraft minskar. Prisförändringar kan mätas på flera sätt genom olika index, där KPI, KPIF och KPIF-XE är tre av de mått som används i den svenska inflationsstatistiken.