Dömda får brottsdomar borttagna från rättsdatabaser

Minst tio dömda personer har fått domar borttagna från rättsdatabaser efter att ha stämt tjänsterna. Bland de raderade uppgifterna finns domar om sexuellt ofredande av barn, kvinnofridskränkning och misshandel. Lexbase, Krimfup och Mr Koll hör till de tjänster där uppgifter om grova brott har försvunnit.

I ett av fallen hade en man dömts för sju fall av sexuellt ofredande av barn. Efter att mannen stämt en av tjänsterna togs samtliga handlingar om brotten bort. Företrädare för tjänsten uppgav i ett mejl att en begäran om radering hade tagits emot och därefter verkställts. I ett annat fall krävde en företagsledare att Lexbase skulle radera en äldre dom om ekonomisk brottslighet. Mannen begärde också skadestånd och hänvisade till att publiceringen hade hindrat honom från att få en hög tjänst. Tvisten slutade med en förlikning och Lexbase tog bort domen.

Företrädare för rättsdatabaserna har tidigare beskrivit tjänsterna som ett sätt för användare att kontrollera personer de överväger att träffa. En stor användargrupp uppges bestå av kvinnor som söker information om män de dejtar. Mr Koll har samtidigt uppgett att tjänsten har gjort det enklare för enskilda att begära radering efter förändringar i rättspraxis under de senaste åren. Bolaget har också uppgett att information på den egna webbplatsen om att uppgifter normalt inte raderas ska ändras.

Den rättsliga ramen för sådana databaser har förändrats. EU-domstolen slog den 9 juli 2026 i mål C-199/24 fast att en verksamhet som enbart tillhandahåller uppgifter om brottmålsdomar på internet mot betalning i princip inte är personuppgiftsbehandling för journalistiska ändamål och därför inte automatiskt kan undantas från GDPR:s regler. Förhandsavgörandet hade begärts av Attunda tingsrätt sedan en person som dömdes 2011 krävt skadestånd av Legal Newsdesk Sweden AB, bolaget bakom Lexbase, för publicering av hans personuppgifter.

Mediemyndigheten uppger efter EU-domstolens avgörande att ett frivilligt utgivningsbevis i sig inte ger en tjänst rätt att publicera personuppgifter. Myndigheten anger att lagligheten i stället måste bedömas utifrån syftet med personuppgiftsbehandlingen. Frivilliga utgivningsbevis gäller i tio år och kan därefter förnyas.

Integritetsskyddsmyndigheten har pågående tillsyner av Lexbase, Krimfup, Upplysning.se och Mr Koll, som samtliga har utgivningsbevis. För Lexbase och Krimfup granskar Integritetsskyddsmyndigheten särskilt om publicering av uppgifter om lagöverträdelser i sökbara databaser strider mot GDPR.

Även tillgången till stora mängder domstolshandlingar har prövats. Högsta domstolen beslutade den 25 februari 2025 i målen Ä 3457-24 och Ä 3169-24 att sekretess kunde gälla när ett företag begärde ut omfattande mängder brottmålsdomar och andra handlingar trots att verksamheten hade grundlagsskydd. Handlingar lämnades samtidigt ut med förbehåll som gjorde fortsatt redaktionellt bearbetad journalistik möjlig.

Den statliga utredningen SOU 2024:75 konstaterade att de flesta söktjänster som offentliggör personuppgifter har frivilligt utgivningsbevis och analyserade förhållandet mellan grundlagsskyddet, GDPR och sekretessregler vid myndigheters utlämnande av personuppgifter. Krimfup meddelade den 29 augusti 2026 att tjänsten framöver ska lägga större vikt vid journalistiska artiklar och fördjupningar som bygger på bland annat domar, förundersökningar och andra offentliga handlingar.