Koralltäckningen ökar igen på Stora barriärrevet

Nya mätningar visar en ökad koralltäckning i delar av Stora barriärrevet efter flera år med omfattande värmestress och blekning. Australian Institute of Marine Science uppgav den 11 augusti 2026 att den genomsnittliga täckningen av hårdkoraller i den norra delen steg från 30,0 procent 2025 till 35,1 procent. I den centrala delen ökade nivån från 28,6 till 31,6 procent, medan den södra delen förändrades från 26,9 till 26,4 procent. Förändringarna i de centrala och södra delarna låg inom felmarginalen.

Australian Institute of Marine Science uppgav att 121 rev ingick i undersökningen 2025–2026. Av dessa hade 28 procent fått större koralltäckning, 56 procent visade ingen förändring och 16 procent hade minskat. Myndighetens långsiktiga övervakningsprogram har nu pågått i 40 år och kombinerar undersökningar runt hela revet med mer detaljerade dykstudier på permanent markerade platser.

Den australiska sommaren präglades av tropiska cykloner, kraftiga regn och monsunväder. Molntäcket minskade solinstrålningen och begränsade enligt Australian Institute of Marine Science uppbyggnaden av värmestress i delar av havet. Samtidigt utsattes andra områden fortfarande för långvarigt höga havstemperaturer. Den svåra tropiska cyklonen Narelle passerade dessutom den nordligaste delen av revet som en kategori 5-cyklon i mars 2026. Great Barrier Reef Marine Park Authority uppgav att området utsattes för mer än 24 timmar av kraftig vågverkan och att preliminära skador på koraller konstaterades mellan Cairns och Lizard Island.

Efter cyklonen fick omkring 875 turistoperatörer och representanter för traditionella ägare tillfälliga tillstånd från Great Barrier Reef Marine Park Authority för återställningsinsatser. Arbetet omfattade bland annat att vända levande korallkolonier som hade skadats och att återfästa nyligen lossnade korallfragment för att öka deras möjlighet att överleva.

Bakgrunden är flera år av omfattande blekning. Sommaren 2024 drabbades Stora barriärrevet av den mest geografiskt omfattande massblekning som dittills hade registrerats. Året därpå konstaterade Australian Institute of Marine Science att koralltäckningen hade minskat med omkring 25 procent i de norra delarna och med drygt 30 procent i de södra jämfört med året före. Extrem värme angavs som den främsta orsaken, medan även cykloner och den korallätande sjöstjärnan törnekrona hade påverkat revet.

Australian Institute of Marine Science uppger att sex massblekningshändelser inträffade på Stora barriärrevet mellan 2016 och 2025, medan sådana händelser var mycket ovanliga där före 1990-talet. Myndigheten har samtidigt sett tecken på ökande mängder törnekronor i den norra delen av revet, vilket enligt Australian Institute of Marine Science tyder på att en femte dokumenterad utbrottsvåg sedan 1960-talet håller på att inledas.

USA:s National Oceanic and Atmospheric Administration meddelade den 2 juni 2026 att den fjärde globala massblekningsperioden sannolikt hade upphört under 2025. Myndigheten uppgav att värmestress på blekningsnivå hade påverkat omkring 84 procent av världens korallrevsområden från början av 2023 till mitten av 2025 och att massblekning hade dokumenterats i minst 83 länder och territorier.

UNESCO uppger att Stora barriärrevets världsarvsområde rymmer omkring 400 typer av koraller, cirka 1 500 fiskarter och omkring 4 000 typer av blötdjur. Internationella naturvårdsunionen IUCN uppger samtidigt att återhämtningen i vissa delar av revet har dominerats av snabbväxande och opportunistiska korallarter, vilket har förändrat artsammansättningen även där den totala koralltäckningen har ökat.

Marinforskaren Peter Ridd varnade för att utvecklingen inte bör tas för given och framhöll att utsläppen av koldioxid behöver minska för att begränsa klimatförändringarna. Australian Institute of Marine Science har också betonat att förbättrade nivåer i vissa delar av revet inte innebär att hotet från klimatförändringarna har försvunnit.