Liberalerna vill höja lärarlöner med 10 000 kronor

Liberalerna går till val på att höja lönerna för behöriga och legitimerade grundskole- och gymnasielärare med 10 000 kronor i månaden. Reformen ska genomföras genom ett särskilt statsbidrag där staten och kommunerna delar på finansieringen. Statens kostnad beräknas till sju miljarder kronor och satsningen motsvarar lönepåslag för omkring 95 000 lärare, enligt Liberalerna.

Partiledaren och utbildningsministern Simona Mohamsson uppgav på en pressträff att målet på längre sikt är att skickliga och erfarna lärare åter ska kunna nå lönenivåer jämförbara med riksdagsledamöternas. Grundarvodet för en riksdagsledamot är i dag 81 400 kronor i månaden. Mohamsson sade även att högre löner ska göra läraryrket och lärarutbildningen mer attraktiva för de bästa studenterna.

Snittlönen för en grundskollärare låg förra året på 41 600 kronor och för en gymnasielärare på 44 200 kronor. Sveriges Lärare uppgav samtidigt att organisationens lönestatistik för 2025 visar en medellön på 43 400 kronor för grundskollärare, där de flesta tjänade mellan 36 800 och 50 700 kronor i månaden. Gymnasielärare i allmänna ämnen hade enligt Sveriges Lärare en medellön på 45 700 kronor, medan yrkeslärare låg på 44 200 kronor.

Vice partiledaren och gymnasie-, högskole- och forskningsministern Lotta Edholm sade att skillnaden mellan lärarnas löner och riksdagsledamöternas arvoden visar hur läraryrkets status har förändrats och hur yrket värderas i samhället. Liberalernas långsiktiga ambition är att lärarlönerna ska kunna närma sig nästan det dubbla jämfört med dagens genomsnittliga nivåer.

Kommunerna måste själva bidra ekonomiskt för att få del av statsbidraget. Simona Mohamsson uppgav att en kommun som inte går in med sin del inte får något statligt stöd och att modellen därför inte innebär att lärarna i en sådan kommun i stället får ett halverat lönepåslag på 5 000 kronor. Hon hänvisade också till att kommunerna nyligen redovisade ett samlat överskott på 32 miljarder kronor.

Sveriges Kommuner och Regioner uppgav att kommunernas sammanlagda resultat 2025 var 32 miljarder kronor, men att skillnaderna mellan kommunerna var stora. Totalt redovisade 38 kommuner underskott och de flesta av dem hade färre än 11 000 invånare. Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog uppgav i mars 2026 att 35 kommuner redovisade negativa resultat i den sammanställning som organisationen då hänvisade till, samtidigt som det samlade kommunresultatet låg på omkring 32 miljarder kronor.

Sveriges Lärare uppgav att det centrala löneavtalet för 2026 innebär att lärarnas samlade löneutrymme ska följa industrins märke på 3,0 procent. Organisationen framhöll samtidigt att den enskilda lärarens löneökning kan vara både högre och lägre eftersom lönerna sätts individuellt och differentierat.

Skolverket uppgav i april 2026 att 73 procent av lärarna i grundskolan hade både legitimation och behörighet under läsåret 2025/26, vilket var 2,3 procentenheter högre än tre år tidigare. Behörigheten var drygt 74 procent i kommunala grundskolor och 68 procent i fristående grundskolor.

Skolverket beräknar i sin lärarprognos för perioden 2024–2038 att Sverige kommer att sakna omkring 10 600 behöriga lärare och förskollärare år 2038 trots minskande barnkullar. Myndigheten bedömer att bristen blir särskilt stor bland bland annat speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Liberalerna vill även införa statliga satsningar på personal som kan avlasta lärare från administrativa arbetsuppgifter och reglera lärarnas arbetstid. Partiet vill på längre sikt att staten tar över finansieringsansvaret för både kommunala och fristående skolor. Tidigare under valåret har Liberalerna också föreslagit att yrkestiteln lärare ska skyddas och att skolor som systematiskt anställer obehöriga lärare ska kunna möta ekonomiska sanktioner.