Klimataktivister och deras aktioner i Sverige

Rebellpapporna startade sina aktioner den 13 november 2022, på Fars dag, inspirerade av Rebellmammorna. De första demonstrationerna ägde rum i Stockholm och Göteborg samma dag, med syftet att visa att även pappor tar klimatkrisen på allvar.

Rebellföräldrarna är namnet som används när både rebellmammor och rebellpappor genomför gemensamma aktioner. Denna sammanslutning syftar till att förena föräldrars engagemang i klimatfrågor.

Scientist Rebellion grundades i Sverige under våren 2022, med målet att forskare och akademiker ska få mer uppmärksamhet för vetenskapliga rön kring klimatet. De första aktionerna genomfördes i april 2022.

Red rebells, som bildades i Storbritannien 2019 och i Sverige mellan 2019 och 2020, använder performancekonst för att uttrycka sina budskap. Genom kroppsspråk och konst vill de skapa en tyst och allvarlig stämning som skiljer sig från traditionella protester. De röda rebellerna anser att konst kan nå människor på ett mer effektivt sätt än fakta och slagord.

Under en aktion den 17 september 2023 vid Bromma flygplats greps 17 aktivister, som alla fördes till olika polisstationer. De tvingades klä av sig nakna för visitation, inklusive en av dem, Amelie.

Amelie berättar att hon hölls inlåst i sex timmar innan hon släpptes utan kläder och glasögon. Hon tvingades ta sig hem i häkteskläder och foppatofflor.

Strax efter aktionen meddelade Swedavia att aktivisterna hade stoppat ett ambulansflyg från att landa, vilket visade sig vara felaktigt. Tidningen ETC avslöjade att det inte fanns någon registrerad flygning hos Svenskt ambulansflyg, som används av landets regioner. Istället ändrade ett privatplan från London kurs från Bromma till Arlanda, vilket bekräftades av planets ägare, Air Hamburg, som dementerade Swedavias påstående.

Rättegången mot de 17 aktivisterna har nu avslutats. Av dem var 13 misstänkta för skadegörelse, medan de övriga åtalades för medhjälp till skadegörelse. Domen meddelades måndagen den 17 september 2023, där 15 av de 17 friades, medan två personer dömdes för skadegörelse.

Amelie, en pensionerad förskollärare och veteran inom klimataktivism, var en av de åtalade för medhjälp till skadegörelse. Hennes engagemang i klimatfrågor sträcker sig tillbaka till hennes första demonstration, Barsebäcksmarschen, som hon deltog i i augusti 1976.

Barsebäck, som låg i Kävlinge kommun, var ett kärnkraftverk som numera är nedlagt. Amelie, som då bodde i Helsingborg, har länge varit intresserad av klimat- och miljöfrågor. Hennes fokus på klimatfrågor blev tydligare efter Parisavtalet, som syftar till att begränsa den globala uppvärmningen.

När Greta Thunberg började skolstrejka för klimatet utanför riksdagen, började Amelie delta i Fridays for Future. I november samma år engagerade hon sig i Extinction Rebellion, där hon har deltagit i många aktioner, inklusive vid Stureplan, Kungsgatan, Slussen och Bromma flygplats.

Aktionen mot Grafair, en privatflygplats på Bromma, var en del av en global kampanj för att förbjuda privata jetplan. Åklagaren i fallet hänvisade till kostnader på över 95 000 kronor för skador som uppstod under aktionen.

Under aktionen vid Bromma fungerade Amelie som dialogperson mellan demonstranter och polis. Hon beskriver stämningen som lugn i början, med en god dialog med de första poliserna.

Extinction Rebellion, som startade i London i oktober 2018 och kom till Sverige året efter, syftar till att uppmärksamma klimatfrågan genom civil olydnad och fredliga demonstrationer. De kräver bland annat att regeringen utlyser nödläge för klimatet och att Sveriges klimatutsläpp ska minska till netto-noll år 2025.

Rebellmammorna, som bildades i Malmö 2021, inspirerades av mödrarna på Plaza de Mayo i Argentina. De genomför lugna manifestationer för att uttrycka sin förtvivlan över klimatkrisen och är en del av det internationella nätverket Mother’s Rebellion.

Amelie Bendz, 80 år, beskriver sin upplevelse av att bli gripen som absurd. Hon reflekterar över att protesterna vid Barsebäck handlade om riskerna med uranbrytning och hur man ska hantera bränslet efteråt. Hennes engagemang har alltid handlat om att skydda framtiden för kommande generationer.

Amelie betonar vikten av att blanda generationer i klimatkampen, där äldre kan bidra med erfarenhet och yngre med energi. Hon berättar om hur två av demonstranterna kastade färg på en byggnad och hur stämningen förändrades när polisen kom med förstärkning.

Hon uttrycker att dialog är en grundbult i demokratin och att det är viktigt att föra fram sina åsikter utan aggressivitet. Amelie påpekar att de aktivister som deltog i aktionen inte ville orsaka skadegörelse, utan att de blev bortförda innan de fick möjlighet att städa upp efter sig.

Amelie anser att skadegörelse inte är legitimt, men hon uttrycker oro över hur klimataktivister behandlas av rättsväsendet. Hon menar att demonstrationsrätten är grundlagsskyddad i Sverige och att klimataktivister har rätt att uttrycka sina åsikter.

Hon reflekterar över att det känns märkligt att hon, som poliskontakt, hamnar i åtal för att ha försökt kommunicera med ordningsmakten. Amelie uttrycker att hon inte ångrar sin medverkan i aktionen och att hon skulle göra om det om det behövdes.

Amelie avslutar med att säga att så länge hon är frisk kommer hon att fortsätta kämpa för klimatet, och hon uppmanar fler pensionärer att engagera sig för kommande generationers välbefinnande. Hon uttrycker oro över att domstolar nu mer markerar mot klimataktivister och att detta kan påverka deras rätt att demonstrera.