Kinas Boeingkrav hotar stort USA-avtal

Kina vill omförhandla den preliminära uppgörelsen om köp av 200 Boeingflygplan från USA. Affären värderas till mellan 160 och 180 miljarder kronor och kan falla samman efter kinesiska krav på långsiktiga garantier för leveranser av motordelar och underhåll.

Vita huset uppgav efter statsbesöket i Kina i maj att köpet var Kinas första åtagande sedan 2017 att beställa amerikansktillverkade Boeingflygplan. USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer beskrev det som landets första större Boeingbeställning på nästan tio år och uppgav att fler flygplansaffärer kunde följa.

Boeings koncernchef Kelly Ortberg uppgav att åtagandet om 200 flygplan skulle omvandlas till fasta beställningar senare under 2026. Det skulle ske genom separata förhandlingar med de kinesiska flygbolag som tilldelas planen. Avtalet omfattade även köp av flygmotorer, och bedömare ansåg att affären kunde hjälpa kinesiska flygbolag att hantera ett uppdämt behov av att förnya sina flottor.

Boeings servicechef Chris Raymond uppgav att företaget redan har ett reservdelslager i Kina och kan ge eftermarknadsstöd till de 200 flygplanen, under förutsättning att delarna är godkända för internationell försäljning. Trots detta har de kinesiska kraven på leveransgarantier blivit ett centralt problem i förhandlingarna.

Enligt uppgifter från flera källor med insyn i Vita huset riskerar problemen med Boeingaffären även att påverka vapenvilan i handelskonflikten mellan USA och Kina. Kinas handelsdepartement har meddelat att länderna ska försöka genomföra ömsesidiga tullsänkningar för varor värda minst 30 miljarder dollar på vardera sidan. Den nuvarande handelsvapenvilan löper ut i november 2026.

Statsbesöket i maj beskrevs av Vita huset som en stor framgång, men flygplansuppgörelsen var mötets enda konkreta resultat. Donald Trump har tidigare kopplat affären till ett kinesiskt löfte om att köpa sammanlagt 750 Boeingflygplan. Den kinesiska sammanfattningen av mötet nämnde däremot inget åtagande om 750 plan och betonade i stället garantier för underhåll.

Kina lovade också att köpa amerikanska jordbruksvaror för 160 miljarder kronor om året fram till 2028. De bokade kinesiska importerna har hittills varit begränsade. En tidigare amerikansk tjänsteman med nära band till Donald Trump uppgav att missnöjet ökar när personer i Washington granskar vad som faktiskt har levererats sedan mötet i Peking.

Ali Wyne, senior rådgivare vid International Crisis Group för forskning och påverkansarbete om relationerna mellan USA och Kina, bedömde att kinesiska tjänstemän anser att Donald Trump har ett större behov av en stabil relation med Xi Jinping än vad den kinesiske ledaren har. Enligt Ali Wyne gäller det särskilt inför det amerikanska mellanårsvalet, eftersom Donald Trump vill undvika en ny ekonomisk brytning. Han bedömde därför att Xi Jinping inte känner någon stark brådska att slutföra köpen.

Information Technology and Innovation Foundation uppgav att Airbus i mars 2026 hade 2 389 flygplan i kinesiska flygbolags flottor. Motsvarande antal var 1 919 för Boeing och 219 för den kinesiska tillverkaren Comac.