Kievbor söker nattligt skydd djupt under staden

AI-genererad illustration

Nyheter

Kievbor söker nattligt skydd djupt under staden

Av Peter KarlssonPublicerad: 3 sep 19:454 min

Tiotusentals Kievbor har under sommarens intensifierade ryska robot- och drönarattacker sökt skydd i stadens tunnelbana. Natten till den 20 augusti 2026 befann sig över 38 000 personer, däribland fler än 2 000 barn, på stationerna medan flyglarmet pågick i nästan nio timmar, enligt Kyiv Metro. Samma dygn dödades 12 personer och 34 skadades i den omfattande attacken mot huvudstaden, enligt Kievs polis. Bostäder, skol- och vårdbyggnader, ett barnsjukhus, en förskola och butiker skadades.

På Lukjanivska tunnelbanestation har skyddssökande gjort perrongerna till tillfälliga sovplatser. Yogamattor, campingsängar, madrasser och tält ställs upp under jord, där familjer också tar med sig sina husdjur. Anna Fesenko och hennes 15-åriga dotter Maria tillbringar nätterna där tillsammans med sin katt. Anna Fesenko flydde tidigare från Bachmut till Kiev men beskriver hur kriget även har följt familjen till huvudstaden. Området där hon bor har enligt henne utsatts för fler än 20 attacker med drönare och ballistiska robotar.

Maria studerar på distans och säger att rädslan för nya attacker gör att hon inte kan sova i familjens lägenhet. Hon anser att det känns tryggare att tillbringa natten på tunnelbanestationen. Under det dygn då stationen besöktes hade flyglarm och luftvarningar varit aktiva i Kiev i sammanlagt 13 timmar. Vissa Kievbor hade under augusti också börjat övernatta i tunnelbanan under nätter då ingen attack pågick, och för en del familjer hade detta blivit en återkommande rutin efter tidigare robotangrepp nära deras bostäder.

Lukjanivska ligger nära en stor anläggning för vapentillverkning som har varit mål för återkommande ryska attacker. Fabriken, som har tillverkat bland annat jaktrobotar och artilleriammunition, ligger på andra sidan gatan från tunnelbanans ingång. Produktionen har fortsatt trots angreppen. Även en marknad, ett köpcentrum, ungdomsoperan, bostäder och delar av tunnelbaneanläggningen i området har skadats.

Vid attacken den 24 maj 2026 avfyrades omkring sex robotar i följd mot området kring köpcentret nära Lukjanivska station, enligt Ukrainas ministerium för samhälls- och territoriell utveckling. En robot träffade köpcentret Kvadrat och en annan marknaden. Tre hållplatser för kollektivtrafiken på Jurija Illjenka-gatan och vid stationsbyggnaden skadades, enligt Kievs transportmyndighet. Den 23 juli meddelade Kievs stadsförvaltning att ett tillfälligt signalreglerat övergångsställe hade öppnats eftersom den underjordiska gångpassagen vid stationen hade skadats i en rysk attack.

Skadorna i Sjevtjenkivskyj-distriktet har lett till fler än 720 ansökningar om ersättning för skadade bostäder efter angreppen från och med den 24 maj, enligt Ukrainas regering. Belastningen på tunnelbanan som skyddsrum har samtidigt varit stor under flera attacker. Natten till den 2 juli sökte 52 500 personer, däribland nästan 4 500 barn, skydd där, vilket Kievs transportmyndighet beskrev som den högsta siffran under ett nattligt flyglarm på flera år. Under attacken natten till den 30 juli befann sig fler än 56 000 människor i tunnelbanan efter att samtliga stationer öppnats för skyddssökande, enligt Kievs stadsråd.

På Lukjanivska delar Anna Fesenko och Maria en del av perrongen med pensionärerna Yevheniya och Nataliia. Yevheniya kommer ursprungligen från Donetsk, som har kontrollerats av Ryssland sedan 2014. Hon har upplevt kriget både där och i Kiev och berättar att hon har sett människor dödas av bomber och artilleribeskjutning. Hon beskriver kriget som skräckfyllt och anser att Rysslands president Vladimir Putin också utgör ett hot mot övriga Europa.

Nataliia berättar att hon tidigare suttit i sin lägenhet nära vapenfabriken och räknat nedslag i området medan hon bad. Hon oroar sig också för hur barn och unga ska kunna klara sina studier under återkommande robot- och drönarattacker. Anna Fesenko, Yevheniya och Nataliia beskriver samtidigt hur de som tidigare var främlingar har blivit nära varandra genom nätterna på stationen och hjälps åt att ta hand om både hunden och katten.

FN:s människorättsövervakning fastställde att minst 437 civila dödades och 2 610 skadades i Ukraina under juli 2026. Långdistansvapen, däribland robotar och drönare, stod för 183 av de dödade och 967 av de skadade. Under januari–juni 2026 ökade de civila förlusterna från sådana vapen med 60 procent jämfört med samma period 2025, enligt FN:s människorättsövervakning, som konstaterade att attackerna i stor utsträckning drabbade städer långt från fronten. President Volodymyr Zelenskyj uppgav under den senaste intensifieringen att Ryssland hade skickat närmare 1 500 drönare mot Ukraina under fyra dagar och att mer än hälften var jetdrivna modeller.

När de sista tunnelbanetågen har lämnat Lukjanivska blir stationen tystare och de skyddssökande gör sig redo att sova. Nataliia säger att hon efter andra världskriget trodde att ett sådant krig aldrig skulle återkomma och hänvisar till massakern i Babi Yar, där nazisterna under andra världskriget mördade uppemot 37 000 judar samt sovjetiska krigsfångar, kommunister och romer. Anna Fesenko säger att många människor som blev kvar i hennes tidigare område har försvunnit sedan den ryska ockupationen och att deras öden är okända. För henne och dottern Maria har tunnelbanestationen blivit den plats där de känner sig tryggast under nätterna.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är överlag skriven med ett sakligt och neutralt språk. Journalisten använder inga egna värderande ord eller förstärkningar, utan återger fakta och uppgifter från olika källor såsom myndigheter, personer och organisationer tydligt. Kritiska eller starka formuleringar som exempelvis "skadades", "dödades", "skräckfyllt" och "hot mot övriga Europa" är antingen citerade eller tydligt tillskrivna en källa, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Dock förekommer lätt emotionellt färgade beskrivningar i citat, men de är som sagt inte journalistens egna ord. Texten innehåller inga spekulationer, egna slutsatser eller försök att styra läsarens känslor, även om ämnet är känslomässigt laddat. Några små formuleringar återger upplevda känslor och beskrivningar från intervjupersoner, vilket är naturligt i en beskrivande artikel. Därför bedöms artikeln som mycket oberoende skriven, med en smärre sänkning från maxpoäng eftersom vissa formuleringar i texten ytterst indirekt kan ge en något engagerad ton, utan att detta trots allt blir värderande. Sammanfattningsvis är språkbehandlingen professionell och följer principerna för neutral och oberoende journalistik.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
70%
25%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänstersidan genom att lyfta fram civilbefolkningens lidande under kriget, inklusive barns utsatthet, och genom att använda statliga och internationella (FN) källor som stödjer en bild av Ryssland som aggressor och Ukraina som offer. Fokus på utsatta grupper, statlig och internationell övervakning samt humanitära konsekvenser passar väl in i vänsterns värderingsram. Det finns ingen framhävd kritisk röst mot statlig hantering eller privata aktörer, vilket minskar mittenintrycket, och artikelns tydliga fokus på kollektivt lidande och hjälpsamhet understryker dess vänsterinriktning. Högerinnehåll såsom fokus på säkerhetspolitik, militär strategi eller individansvar är närvarande i mycket liten utsträckning.

Rubrik och framing:
Artikeln skildrar en verklighet där civila, framför allt familjer och barn, är offer för ryska attacker i Kiev, och framställer Ryssland som ansvarig för den svåra situationen. Lösningen skildras som skydd i stadens tunnelbana och gemenskap bland skyddssökande. Ukrainas regering och FN nämns som källor för information och statistik om skador och dödsfall.

Språk och ton:
Språket är beskrivande och fokuserar på civila människors utsatthet och lidande, med exempel på hjälpsam gemenskap och oro för barnens framtid. Ordalternativen framhäver konsekvenser och mänskliga förluster, vilket ger en empatisk och stödjande bild av det ukrainska folket.

Källbalans:
Ukrainas officiella myndigheter och FN:s människorättsövervakning får stort utrymme, medan rysk sida eller andra alternativa perspektiv saknas helt. Fokus ligger på civila offer och ukrainsk regeringsstatistik, vilket ger en tydlig inriktning utan motstående röster.

Utelämnanden och kontext:
Artikel saknar rysk eller neutral förklaring till angreppen, och andra geopolitiska aspekter kring konflikten framkommer inte. Perspektiv på krigets orsaker, ukrainska militära operationer eller diskussion om längre tidshorisont saknas, vilket begränsar kontexten till civila lidanden och rysk aggression.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.