KD och C öppnar för sänkt skolpeng till friskolor

Kristdemokraterna och Centerpartiet är öppna för att ändra skolpengen så att fristående skolor får lägre ersättning än kommunala skolor. Bakgrunden är att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att kunna ta emot nya elever, medan fristående skolor inte har motsvarande skyldighet. Kristdemokraternas partisekreterare Liza-Maria Norlin säger att kommunerna kan behöva kompenseras för den beredskapen, men att det kräver en skolpengsnorm eller ett mer omfattande arbete.

Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen anser att skolpengen behöver differentieras och bedömer att partiet kan nå en överenskommelse med Socialdemokraterna i den frågan. Centerpartiet vill också avskaffa skolkö som urvalsgrund, införa gemensamt skolval och offentlighetsprincip för alla skolor samt stoppa vinstutdelning när Skolinspektionen har konstaterat allvarliga kvalitetsbrister. Niels Paarup-Petersen motsätter sig inte vinster i sig, men kritiserar friskolor som enligt honom tar ut vinst genom att minska kostnaderna för lärare.

Socialdemokraterna vill återuppta arbetet med en tidigare utredning om ersättningen till friskolor. Partiets utbildningspolitiska talesperson Anders Ygeman beskriver det som partiets förstahandsalternativ och vill minska vad Socialdemokraterna kallar en överkompensation. Den tidigare utredningen föreslog ett avdrag på sex procent för friskolor, medan Anders Ygeman nu öppnar för att nivån kan bli elva procent. Socialdemokraterna beräknar överkompensationen till omkring 2,8 miljarder kronor för friskolor i grundskolan och förskoleklass. Liza-Maria Norlin säger att Kristdemokraterna inte tar ställning till om avdraget ska vara sex procent eller någon annan nivå.

Utredningen om en nationell skolpengsnorm föreslog i SOU 2025:72 att kommunernas utbudsansvar ska kunna ge rätt till ett avdrag från ersättningen till enskilda huvudmän inför varje kalenderår. Samtidigt bedömde utredningen att en bindande nationell skolpengsnorm inte bör införas i nuläget. Konkurrensverket hade i sitt remissvar inga invändningar mot ett schablonmässigt avdrag för kommunernas utbudsansvar och ansåg att skillnader i ansvar och uppdrag mellan skolformerna bör avspeglas i ersättningen.

Skolverket anger att grundbeloppet till fristående grundskolor ska räknas fram efter samma grunder som resurserna till kommunens egna skolor. Ersättningen omfattar bland annat undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, moms och lokalkostnader. Riksrevisionen bedömde i granskningen RiR 2022:17 att skolpengsreglerna i vissa delar motverkar en likvärdig skola eftersom kommunala och enskilda huvudmän har olika förutsättningar samtidigt som ersättningen bygger på principen om lika villkor. Riksrevisionen konstaterade också att 65 procent av eleverna 2020 hade en fristående skola inom fem kilometer från bostaden.

Frågan om vinster skiljer samtidigt partierna åt. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver frågan om vinstförbud, medan Liberalerna har anslutit sig med ett förslag om att fasa ut aktiebolag ur skolan. Liza-Maria Norlin säger att Kristdemokraterna säger absolut nej till ett förbud mot vinstuttag som skulle innebära att aktiebolag stängs ute. Socialdemokraterna presenterade den 13 februari 2026 en tvåstegsplan där partiet först vill stoppa värdeöverföringar och ändra skolpengen och därefter tillsätta en ny utredning om ett generellt vinstförbud. Den senare utredningen ska bland annat pröva koncernförbud eller tak för antal skolor, associationsformer och kommunalt veto mot friskoleexpansion.

Riksdagen beslutade den 13 augusti 2026 om nya regler för friskolesektorn. Reglerna innebär förbud mot värdeöverföringar vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande och börjar gälla den 1 juli 2027. Anders Ygeman anser samtidigt att Socialdemokraterna har ett starkare opinionsläge i vinstfrågan och hänvisar till undersökningar där sju av tio svenskar vill begränsa friskolornas vinster.