Karps skogsköp godkänt – myndighetens beslut JO-anmält

Förvärvet av ett omfattande skogsområde i Härjedalen, som genomförts av Palantirs vd Alexander Caedmon Karp, har lett till protester och frågor om utländskt markägande i Sverige. Affären har godkänts av Länsstyrelsen i Jämtlands län, medan Inspektionen för strategiska produkters hantering av ärendet har anmälts till Justitieombudsmannen.

Markköpet genomfördes genom det nybildade svenska bolaget Cladonia Skog AB, där Alexander Caedmon Karp är verklig huvudman. Länsstyrelsen i Jämtlands län beviljade förvärvstillstånd den 9 september 2026 efter att ha bedömt att affären inte skulle få negativa följder för bosättningen eller sysselsättningen i området.

Förvärvet skedde mellan två bolag och prövades enligt jordförvärvslagen. Reglerna är särskilt restriktiva när företag köper mark av privatpersoner, eftersom lagstiftningen ska upprätthålla en balans mellan olika ägarkategorier.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anger att juridiska personer behöver förvärvstillstånd även vid köp från andra juridiska personer när lantbruksfastigheten ligger inom ett glesbygdsområde eller ett omarronderingsområde. Ansökan ska lämnas senast tre månader efter att förvärvshandlingen undertecknats.

Även Inspektionen för strategiska produkter har gjort en bedömning av skogsaffären. Myndigheten kom fram till att förvärvet inte skulle påverka Sveriges säkerhet negativt och beslutade därför att inte inleda någon granskning enligt regelverket för utländska direktinvesteringar.

Myndighetens beslut har samtidigt ifrågasatts. En anmälan till Justitieombudsmannen, som uppmärksammades den 21 oktober 2026, riktar kritik mot hur Inspektionen för strategiska produkter hanterat ärendet. Anmälaren anser att riskbedömningen inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till säkerhetsfrågor kopplade till utländsk kontroll över stora markområden.

Under 2025 tog Inspektionen för strategiska produkter emot 1 987 anmälningar om utländska direktinvesteringar, enligt myndighetens årsrapport. Det motsvarade en ökning med nästan 60 procent jämfört med föregående år. Fördjupade granskningar inleddes i 20 fall och två investeringar förbjöds.

Motståndet mot Karps skogsförvärv har också tagit sig uttryck i en namninsamling med fler än 30 000 underskrifter.

SCA, som sålde marken, har uppgett för Fastighetsvärlden att försäljningen inbringade sammanlagt 240 miljoner kronor. Företaget har använt pengarna till att förvärva mellan 4 000 och 5 000 hektar produktiv skogsmark. Den nyinköpta marken ligger utanför fjällnära områden och närmare SCA:s industrier och terminaler.

Delar av den mark som Alexander Caedmon Karp har förvärvat innehåller skog med betydande naturvärden. Länsstyrelsens naturinventeringar beskriver gammal fjällnära skog med lång kontinuitet och många rödlistade arter. Området utgör en del av ett större sammanhängande gammelskogsområde längs fjällkedjan.

Cladonia Skog AB har meddelat att ingen avverkning planeras under vintern 2026–2027. Bolaget arbetar tillsammans med lokala skogsrådgivare med att ta fram en ny skogsbruksplan. Den långsiktiga inriktningen är enligt företaget att ersätta contortatall med inhemska trädslag och låta naturligt uppvuxen skog stå kvar utan ingrepp.

Bolaget har även lämnat besked om hur marken ska användas av personer och föreningar i området. Lokala jägare ska erbjudas jakträtter, men detaljerna är ännu inte fastställda. Cladonia Skog AB uppger att upplägget ska utformas efter samtal med berörda.

Befintliga överenskommelser med lokala skoterklubbar och fiskevårdsområdesföreningen ska fortsätta att gälla enligt tidigare villkor. Företaget har också uppgett att inskrivna ledningsrätter och servitut som ger grannfastigheter tillfart inte förändras genom ägarbytet.

Länsstyrelsens naturinventeringar, som redovisats av SVT, beskriver delar av den fjällnära skogen inom Alex Karps förvärvade område som gammal skog med lång kontinuitet och ett stort antal rödlistade arter. Skogen ingår i ett större sammanhängande område med värdefull gammelskog längs fjällkedjan.

Vilis Brukas, professor i skoglig planering och skoglig policy vid Sveriges lantbruksuniversitet, anser att utländskt ägande av svensk skogsmark inte automatiskt bör betraktas som problematiskt. Han framhåller att även svenska företag och privatpersoner har omfattande markinnehav i andra länder.

Enligt Vilis Brukas bör diskussionen framför allt handla om vilka följder olika former av ägande får, snarare än om ägarna kommer från Sverige eller utlandet. Han pekar på att svenska investeringar i skogsmark har varit betydande i bland annat Baltikum och Rumänien under de senaste 20 åren.

Svenskägda skogstillgångar i Baltikum har tidigare uppskattats till omkring 300 000 hektar. I en studie av Petersson och Åkesson från 2013 beräknades de svenska innehaven i Lettland till mellan 150 000 och 200 000 hektar. Motsvarande uppskattningar var omkring 100 000 hektar i Estland och 30 000 hektar i Litauen.

Vilis Brukas betonar att siffrorna bygger på äldre uppgifter och att ägarförhållandena därefter har förändrats. I ett skriftligt uttalande bedömer han att den utländska ägarandelen sannolikt har ökat sedan studien genomfördes.

Lettland är det baltiska land där svenska och svenskanknutna investeringar i skogsmark historiskt har varit mest omfattande. Ett av företagen med stora innehav är Ingka Investments, som ingår i IKEA-sfären.

Den 30 januari 2026 meddelade Ingka Investments att förvärvet av skogs- och markinnehav från svenska Södra i Lettland och Estland hade slutförts. Köpeskillingen uppgick till totalt 720 miljoner euro.

Affären omfattade omkring 115 000 hektar skog i Lettland och 15 800 hektar i Estland. Efter förvärvet uppgår Ingka-s skogsinnehav i Lettland till cirka 246 000 hektar.

Ingka Investments redovisade under räkenskapsåret 2025 en omsättning på 11,9 miljoner euro i den lettiska skogsverksamheten och 8,5 miljoner euro i Estland. Verksamheterna hade 40 respektive 12 lokalanställda. Företaget uppgav också att arbetstillfällen skapades genom uppdrag till lokala entreprenörer.

Ytterligare en svensk aktör är Skogssällskapet, som har ägt och förvaltat skog i Lettland sedan 2003. Stiftelsens totala markinnehav uppgår till omkring 13 000 hektar, varav cirka 10 000 hektar består av skogsmark. Skogssällskapet uppger också att innehavet är FSC-certifierat sedan 2010 och att ungefär hälften av skogsarealen består av björkbestånd.

Vilis Brukas beskriver den internationella handeln med mark som en del av en bredare global handel. Han framhåller att svenska investeringar utomlands är en viktig del av sammanhanget när utländska företags förvärv av skogsmark i Sverige diskuteras.